MAJ
Målade årets enda alster (tyvärr blev det inte mer än ett), en tavla av ett grimas-foto jag tog på Kim en gång, samtidigt hade Kim lan i Ivys blivande rum. Var till IKEA och handlade lite nytt till lägenheten, framför allt till vardagsrummet och kontoret. Sedan lade jag visst en rätt stor beställning (för att vara jag) på Forever 21 också, köpte bland annat finaste blommiga klänningen. Färgade äntligen min dipdye blååååå. Började se Prison Break med Kim, fastnade och nördade alla säsoger. Bakade min första våningstårta någonsin. Det var även första gången jag använde sugarpaste och det blev inte alls som jag tänkt. I slutet av månaden kom Twiggy och Krille på besök. Vi åt gott, var på Merry Can och såg Neverstore och Linus Svenning på O'Learys (och jag drack alkoholfria drinkar).

Var gravid: Vecka 27+3 till 31+5. Var till mormor och visade upp magen och sen fick småpanik över att det bara var tio veckor kvar till BF.

Fick utmana min social fobi (japp, särskrivning på det) rätt rejält idag / igår. Var nämligen och fikade med en person jag inte kände (också mammaledig, så hon hade sin bebis med = bra icebreaker) och som jag bara Facebook-chattat med innan (men bara för att bestämma att vi skulle ses). Soooo wow. Kvällen innan mådde jag rätt dåligt. Ni vet, som när en går runt om söndagskvällarna och inte vill att det ska bli måndag, fast värre. Ville inte gå och lägga mig för att jag inte ville att set skulle bli nästa dag... så fort... Men så blev det nästa dag och jag blev för upptagen med morgonrutinerna för att kunna vara nervös och lurade mig själv att vara glad genom att tänka att vi (Ivy och jag) bara skulle ner på stan och kika runt, "Ja, vad kul".

Det funkade. Det gick jättebra, för hon jag träffade var väldigt social och lättsam (har jättelätt att känna mig obekväm med folk, även med folk jag känner eller är bekant med, ofta för att jag tror att de har vissa förväntningar på hur jag ska vara och då måste jag leva upp till dem och oftast resulterar det i att jag begränsar mig själv), och som sagt bebisar, bra icebreaker.

Det känns jättekul och bra, dels för att jag kanske får en vän med barn i Ivys ålder och dels för att det känns som ett personligt achievement för mig. Ofta efter sociala möten av alla slag brukar jag känna mig dålig, att jag inte var som jag ville vara, att jag formulerade mig fel då jag väl sa något, men den här gången känner jag inte så.

Och damn, vad mycket lättare dagen blev då jag fick komma ut ett tag. Att ha en anledning till att ta sig ut.

För jag har inga (nåväl) problem med att vistas bland folk (oftast). Det är mer konkret kontakt det blir jobbigt. Ibland räcker det med blickar.

Jag har inte skrivit så mycket om social fobi här på bloggen, men jag har många gånger tänkt att jag ska. För jag har ett draft någonstans i mitt huvud, grejen är bara att jag måste hitta tid och ork och inspiration till att få orden från mitt huvud till papper (läs: digitala bokstäver i telefonen).

Jag har i alla fall börjat gå KBT för detta nu. Finally! Det känns så bra och det känns redan som jag gjort framsteg. Har hatat den här delen av mig själv så länge för det har förstört så himla mycket vi mitt liv. Gah. Jag vill inte ha den här onödiga försvarsmekanismen som gör att jag begränsar mig själv längre. Jag tvivlar på att jag någonsin kommer kunna stå framför en grupp med stor människor och hålla föredrag, men jag kräver inte det heller, jag önskar bara att kunna leva normalt utan att behöva begränsa mig själv fast jag egentligen inte vill. 

Dagar som dessa visar att jag är på väg i rätt riktning, och hjälper mig att fortsätta. Because bra erfarenheter, that's why. 

Gaaaaah. Jag är less! På att vara föräldraledig. I'm so booooooored. Och trött. Haha. Få betalt (it ain't much though) för att vara hemma med en bebis kanske låter rätt bekvämt, och det var det förut men inte nu längre.

När jag tänker tillbaka på hösten så känner jag bara "Oh, how peaceful! Beautiful!". Kim jobbade få och korta pass (inte jättekul för ekonomin, but oh well), dagliga promenader (Ivy somnade oftast), fler blöjbyten men mindre äckligt bajs och många amningsstunder som tillät mig att chilla, softa, vila, koppla av, call it wathever you want. Kunde sitta i soffan och titta på serier och film, läsa bloggar eller blogga själv. DET VAR NAJS! Det var som att ta naps fast medan man är vaken. Kanske slänger rejält med rosa fluff på mina minnen nu, but I sincerly doubt it. Jag hann med saker! Även då Kim var på jobbet. Kanske inte jättemycket

Saknar inte sensommaren dock. Kvällarna av otröstlighet och gallskrik (tog mig genom den tiden med hjälp av Spotify och Musixmatch, dvs försökte överrösta henne med sång). Hahahahaha. Nej.

Men nu. Nu är det helt plötsligt jättejobbigt. Gaaaaah. Kim jobbar minst fem pass i veckan (ca$$hing tho), vanliga 8-timmars pass som en vanlig Svensson. Bara det att det typ bara är kvällspass så jag är lämnad ensam från när jag och Ivy kliver upp på förmiddagen fram till åtta, nio eller tio på kvällen. Så långa dagar och det är så långtråkigt. Ensamt. Ivy's only fun for so long, and let's face it, att umgås med en bebis är inte samma sak som att umgås med en vuxen människa.
Ammar bara då Ivy vaknar under natten / morgonen så jag har inte kvar mina fina, lugna soffstunder. Nog för att det finns fördelar med att inte längre amma, men saknar dem. Bebisen var nöjd och jag var nöjd. Min enda egentid är då Ivy sover (ca aldrig), och den tiden ägnar jag åt att få i mig mat. Har försökt att göra lite eget men det är så frustrerande att behöva avbryta var femte minut (det här inlägget tog fyra dagar att få klart, anti-lol) att jag har insett att det bara är att ge upp och ha Youtube igång i bakgrunden hela dagarna istället.
Promenaderna har jag inte kommit igång med igen sen jag var sjuk pga kallt och för lat #hatarvinter. Har i alla fall börjat gå ner till Ica för att handla en till två gånger i veckan #progress. Gjorde det idag. Dagens roligaste.
Men mest har jag bara myror i huvudet. Kom och spela spel med mig. The Amazing Labyrinth? ANYTHING!

Så. Tack. Nu har jag fått klaga lite. Imorgon har Kim splitt-pass. Det är bättre. Då är han hemma under eftermiddagen så både jag och han får ett break.

# Hashtag # Skrev det här inlägget med Clara Henrys röst. Watdefuck?!

Mitt årliga årsresumé-följetång på tre delar har äntligen äntrat cyberspace. Att göra ett kollage med mitt face månad-för-månad har av någon anledning varit tradition sedan 2011. Oklart vad jag vill ha ut av det, but here it is. 2015 var för övrigt inget bra selfie-år. Halva året var jag gravid och hade bad-face-day varje dag och när Ivy föddes blev det roligare att fota henne.

Saker jag fick bocka av från min Bucketlist of 2015 (obs, detta är bara hälften av sakerna)
Bygga ihop allt mitt Lego. | Flytta till en större lägenhet. | Överraska Kim med en Daim Chocolate-glasstrut. | Testa friterad glass. | Testa alla GB Glace-nyheter av intresse. | Baka en fin tårta. | Åka båt. | Bli mamma. | Dricka vin på balkongen med Kim. | Gå på bio minst 6 gånger (det blev totalt nio biobesök). | Läsa minst fyra böcker. | Ha fler picknickar och utflykter.

Saker som följer med till min Bucketlist of 2016
Åka och simma. | Lära mig göra en drömfångare. | Göra en molnlampa till Ivy. | Gå på krogen och dansa. | Framkalla gamla filmrullar. | Beställa efterrätten först på restaurang. | Åka skridskor med Kim.

 

 

Mitt senaste klädköp. Rea på H&M. I went there for koftan, de andra två ba råkade slinka med. Samt fyra plagg till Ivy.

Min senast lyssnade podcast. Lyssnar inte på podcasts.

Mitt senast skickade sms. "Ja. Jag var ute igår för vi var och handlade. Det var askallt! Nä, hon var trött 💤", till mamma.


Min senaste postade bild på instagram. Bildtext: Sitta och leka 👶.

Mitt senaste inkommande messenger-meddelande. "Hon undrar xD" från Kim. Hans syster undrar om Ivys klänning (bilden ovan) är från henne.

Min senaste anteckning i mobilen. Skrev upp Ica Kvantums extrapriser av intresse för vecka 2 för sådan är jag.

 

Bring Me The Horizon | Fryshuset | 14 november 2015