Dag 13 | Min favoritårstid
Sommaren. Den tid som är nu. Älskar allt. Solen och värmen. Regnet och grönskan. Dofterna och atmosfären. 

 

Resterande årstider:

2. Hösten (mysig)

3. Vintern (så himla kall och lång, men julen och att den är fin att se på höjer betyget)

4. Våren (grå, blåsig och luktar äckligt)

Dag 14 | En låt jag gillar

30 JULI || VAD JAG VILL GÖRA NÄSTA SOMMAR 

Jag har fått en enorm längtan efter att hyra husbil / husvagn och dra på roadtrip genom Sverige med min lilla familj (nästa sommar fyller ju Ivy ett). Twiggy och Krille får gärna haka på också, ju fler desto bättre. Helst skulle jag vilja inkludera Danmark, Tyskland och Nederländerna till resan då vi ändå håller på. Så himla exotiskt alltså, men i ärlighetens namn är det min drömresa just nu.

 

Min mer realistiska önskan är dock att få jobba nästa sommar. Jag är ju föräldraledig nu, och dessförinnan var jag arbetslös i en evighet. Börjar bli rastlös. Har gått runt och känt mig fången i mitt eget hem hela våren. En del av mig vill börja jobba redan vid årsskiftet, men jag har insett att det kanske är lite väl tidigt.

Det jobb jag hoppas få nästa sommar sökte jag även denna (men fick det inte pga gravid och to-be-föräldraledig). Det är ett 7-16-jobb på kommunen, så jag tvivlar på att jag skulle hinna med en roadtrip med bara två sammanhängande lediga dagar åt gången (dvs helgerna).

De helgerna får istället gärna bli soliga och inkludera massa strandbesök. Det har ju verkligen varit en bristvara denna sommar. Dels på grund av vädret, och dels för att vi har en nyfödd.

När vi kom hem från BB med Ivy låg båda våra katter i soffan och väntade snällt. Det tog ett tag innan de vågade gå fram och snusa. De verkade så lugna och vi trodde båda katterna skulle komma överens med bebisen.

Jamie (vår ragdoll) trivs jättebra med Ivy. Han är nyfiken, vill gärna ligga i närheten av sängen då hon sover och kommer och kollar läget då hon skriker. Han har blivit jättemysig och kommer då vi ropar precis som en hund.
Vicky däremot har hållit sig på avstånd och gömt sig. Inget mer mys om mornarna. Att hon även började löpa gjorde förmodligen bara saken värre. Då hon förra veckan kissade i barnvagnen, babysittern och i en påse som innehållit Ivys saker fick hon flytta hem till Kims syster.
Vi ska kastrera henne i slutet av augusti och försöka igen, men funkardet inte då får hon flytta ut på heltid. Det känns jättetråkigt och jag saknar henne. Speciellt då Kims syster skickar bilder på hur hon myser hemma hos dem... *sadface*

29 JULI || INSPIRATION 

Längtar tills jag får tatuera mig igen. Hoppas på nästa år. Jag vet redan vad jag vill göra (ledtråd finns i kollaget) ♥

Alla bilder är från min tattoo-board på Pinterest och tumblr

28 JULI || FÖR FEM ÅR SEDAN 

För fem år sedan var jag 17 år, to be 18. Favoritband: HIM och All Time Low. Var hel kär i Ville Valo och tyckte om att spela trummor på Guitar Hero. Hängde gärna med mina Kick Ass Gang-vänner och hade precis lärt känna Kim.

Den 28 juli 2010 var jag i Sundsvall med mamma. Shoppade kläder till min kusins bröllop. Sedan såg jag och min brorsa filmen Kick-Ass (2010).

Detta vet jag för att jag skrivit dagbok utförligt sedan 2008. Har dock bara kvar dem från april 2010 och framåt. Brände de andra för de gav mig ångest.

Idag är det den 27 juli, dagen då Ivy var beräknad. Istället blir hon två veckor idag. Tänkte fira det med min förlossningsberättelse. Inte intresserad? Skit i att läsa. För det här råkade visst bli en mil långt...

Söndag 12 juli

Gick runt med "mensvärk" hela dagen. Då jag gick ner på stan kändes det extra jobbigt, jag kände liksom ett tryck nedåt för varje steg jag tog.
Väl hemma igen kände jag mig extremt slut, och lite senare lossnade slemproppen. Trodde först det var vattnet som gått då jag kände att det blev blött, men det var det inte. Tur det eftersom Kim var och fiskade långt åt fanders. Just idag. Blev så arg.

Gick och skrev mitt sista gravidinlägg som jag tänkte publicera dagen därpå, trots att jag kände på mig att det var väääääldigt nära nu. Kanske redan dagen därpå. Men samtidigt kändes det så overkligt att det skulle hända redan att jag inte blev nervös.

Måndag 13 juli
Vaknade 07:57 av att jag hade jätteont i svanken, precis som då jag har mensvärk, fast det kom och gick. Försökte sova lite till, sedan gick jag och publicerade gravidinlägget jag skrivit dagen innan. Det började göra mer och mer ont i svanken nu, samt ner över magen och låren. Värkar. Inte en chans att det var något annat. Klockade dem bara för att göra mig ännu mer säker, och de kom var 7-5 minut.
"Kim! Vakna! Jag har ont! Om det här bara är föraningar vet jag inte om jag klarar det då det väl gäller!" grinade jag. Han ba "Okej, vill du se klart filmen (Nightcrawler) medan vi äter frukost?". Jag tror inte riktigt han fattade att det verkligen var på väg att hända, jag gjorde ju knappt det själv.
Försökte få i mig frukost utan vidare resultat. Blev arg över att jag ätit så dåligt dagen innan. Dushade. Det var skönt. Värkarna kom nu var 2-4 minut, och det gjorde bara ondare och ondare.
Tvingade Kim att ringa förlossningen. Vi ringde dit två gånger. Först ville de att jag skulle vänta hemma en tag till om jag orkade. Jodå. En timme till, sedan orkade jag inte mer. Det gjorde så himla ont. Kunde inte slappna av alls längre.

Sista bilden på mig och magen, strax innan halv ett. Ser ni glädjen i ansiktet, hehe... heh.

Kims syster skjutsade in oss. Blev inskrivna klockan 13:00.
Vi har bara fem minuter till sjukhuset från oss, så det kändes väldigt skönt. Dessutom hade Örnsköldsviks sjukhus haft sommarstängt fram till just den här dagen, så Ivy var alltså först ut efter semestern. Hade hon bara kommit en dag tidigare hade vi varit tvugna att åka till Sollefteå, tio mil inåt landet (alternativt Umeå). Så det kändes väldigt tursamt att vi slapp åka dit. Hon hade ju varit halvvägs ute innan vi ens hunnit fram, haha.

Så fort jag blivit tilldelad ett rum kom smärtlindring på tal. I bilen innan hade jag sagt något om att jag ville ha "Den fetaste sprutan de hade", men då barnmorskan föreslog lustgas godkände jag det.

De undersökte mig och allt såg bra ut. Jag var öppen 4 cm. 

Det kändes jätteskönt att vara på plats och få ligga och vila i sjukhussängen, men då värkarna kom (som bara gjorde ondare och ondare) kände jag mest bara att jag ville lägga mig ner och dö. Inte för att jag tror att någon tror något annat, men det GÖR sjukt ont. Kan inte annat än hålla med alla som beskriver det som mensvärk gånger hundratusen (minst). Fast innan jag blev gravid och började läsa förlossningsberättelser var själva utdrivningsskedet, att krysta ut en liten människa, det som avskräckte mig. Jag hade aldrig förstått att man skulle behöva ha vedervärdiga värkar i flera timmar innan. Det är ju de som gör ondast. Själv skulle jag beskriva känslan som att ha en demon på extremt dåligt humör inneboende i magen.
Så här i efterhand minns jag såklart inte smärtan. Min hjärna ba "Det kanske inte var så farligt ändå, det här gör vi om en dag". Nej, yo ass hat! DET GJORDE VISST SKITONT! För jag minns vad jag tänkte. "Det här är det jobbigaste jag varit med om vill aldrig göra om det här kan de bara vara över någon gång ahhhhh?!"

Så. Tyckte inte lustgasen hjälpte ett skit, blev bara smågrumlig i huvudet. Så efter en timme eller så ökade de på den. Wow. Det märktes. Kändes som mina första fyllor på den tiden då jag inte blev illamående. Den tog inte bort smärtan, bara ytterst lite, men den hjälpte mig på så sätt att jag lade allt fokus på att andas in i masken. De gånger jag var för sen med att andas in tog den inte bort någon smärta alls. Då gjorde det så ont att jag inte visste vart jag skulle he mig (om jag får uttrycka mig lite norrländskt). Jag ville helst bara försvinna. Nu har mitt liv varit rätt skonsamt, men det var den värsta smärtan jag någonsin varit med om. Tvivlar på att något kommer göra ondare.

 

Strax efter de höjt lustgasen undersökte de mig igen. Kim sa på skämt att "Nu är du väl öppen 8 cm", utan att mena det. Jag kände mest "Fattas bara!".Jag var öppen 10 cm. Fullt. Fuck yes, God bless! 

Krystvärkarna kom utan att vattnet gått. De var tvugna att ta hål på fosterhinnan manuellt. Det kändes som att jag blev minst ett kilo lättare då vattnet rann ur mig. Krystvärkarna kändes på ett sätt bättre än värkarna under öppningsskedet. Det kändes liksom som att de gav något, att jag fick ut något av att ha dem och därför gjorde de också mindre ont.
Klockan 16:20 frågade barnmorskorna hur lång tid jag trodde det var kvar innan bebisen var ute.
"Nu! Jag vill att det ska vara klart nu!" svarade jag.
"Nä, det tror jag inte, men kanske om 40 minuter."
Ville typ grina då. Hela 40 minuter kvar?! I'm fucking tired! Har jag inte redan ett halvt huvud ute?!
Det hade jag ju inte. Men några minuter senare kunde de se toppen av bebisens huvud. Jag fick känna. Wow. Fram till dess hade Kim varit rätt värdelös (förutom första timmen då han matade mig med drickkvarg och vatten), tyckte han mest bara var ivägen, men den sista stunden var han väl behövlig. Barnmorskorna också. Deras pepp hjälpte verkligen, because hell, det är svinjobbigt att krysta. Speciellt då det känns som att jag har en hel vattenmelon på väg ut mellan benen. Hehe, varsågod till den inre bilden. 

Nöjd mamma dagen efter på BB.

Och så plopp. 16:40. Känner mig uttänjd till max och sedan ligger det en bebis där vid fotändan av sängen. Första känslan: befrielse. Andra känslan: chock. Första tanken: OMFG en bebis! Den... var... i min mage... OMG... förstår inte.
Då de torkar av bebisen ser jag att det är en tjej. En Ivy, som vi bestämt redan innan (vi hade ett tjejnamn och ett pojknamn). De lägger henne på mitt bröst. Hade hållit i en annan bebis förut, och hon var 6 månader gammal, så först visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Det kändes konstigt och skrämmande, men också helt rätt. Hon var ju så liten! 
Så. Från att vi blev inskrivna på förlossningen tog det 3 timmar och 40 minuter för Ivy att komma ut. Min önskan om en snabb förlossning gick i uppfyllelse. 

Men så var det ju moderkakan. Den ville inte komma ut. Just det har varit min skräck sedan flera år tillbaka då jag fick höra att man förblöder och dör om den inte kommer ut. Så för första gången på hela dagen blev jag rädd. Och less, för jag ville ju bara att förlossningen skulle vara över så jag fick äta och sova. De tog Ivy till Kim (som heller aldrig hållit i en så liten bebis förut) och började prata om att jag kanske skulle behöva opereras (dvs jag sövs så en läkare kan skrapa ut moderkakan), vilket gjorde mig ännu mer rädd. Jag har aldrig blivit sövd. Det här var liksom första gången jag ens var inskriven på ett sjukhus.
De försökte dra ut den med hjälp av navelsträngen ett par gånger, sedan fick jag stå och "dansa" i hopp om att den skulle åka ut, men den förblev kvar inuti mig. Så ytterligare två barnmorskor kom samt en läkare. Jag gillade läkaren, han var väldigt cool (dvs lugn och sansad). Läkaren började trycka på min mage. Det gjorde så himla ont. Like leave me to die already! Var ju helt öm efter förlossningen (som officiellt inte var över ännu). Fick andas lustgas igen, thank you very much. Och tillslut kom den ut! Jag slapp bli sövd och opererad! *lättad* Och jag slapp dö av blodförlust. Tappade bara 1,2 liter blod... hehe... hehehe *svimmar lite diskret*
Men var det slut där? Nej! För sedan fick jag ligga i gynställning och bli sydd i en halvtimme. Minst. De sa att jag inte brast så mycket, men det tog då en evighet att sy ändå. Om jag ska vara ärlig var det rätt skönt att äntligen bara få ligga ner och vila utan att känna någon smärta.

Efter världens läskigaste toalettbesök (because of obvious reasons) och en dusch fick vi flytta till BB där vi fick fika och bekanta oss med vår lilla bebis. Fint ♥

Det var min förlossning. Den får 6 av 10 toasters. Den gick fort (speciellt med tanke på att jag var förstföderska) och alla barnmorskor var super. Moderkaksstrulet drar ner betyget, samt alla kanyler i armvecken. Men det var lätt en av de mäktigaste upplevelser jag varit med om.

26 JULI || MINA MEST LIKE:ADE BILDER PÅ INSTAGRAM

49 ♥ Baby announcement

43 ♥ Jamie på sin tron, toaletten 

40 ♥ Gigantisk mjukglass. Gillad av självaste GB Glace dessutom. 

39 ♥ En tårte som jag bakade i maj #hatarsugarpaste

Heter förövrigt de4thbite på Instagram.

25 JULI || NÅGOT JAG GJORT

Den här rubriken går att tolka på två vis. Något jag gjort som i uträttat, t.ex. klättrat i berg, eller något jag gjort som i skapat. Jag väljer det senare.

Det här är min abstrakta skulptur "Cirkushjärna", skapad i vitlera (och massor av glasyr) hösten 2010. En riktig färgbomb. Den var till ett skolarbete som hade temat cirkus och skulle ställas ut på Örnsköldsviks Museum och Konsthall. Det fanns en tillhörande tavla målad i akryl (konkret), men den har jag inte kvar because för ful.

Jag tror jag aldrig visat upp några av mina skulpturer på mina bloggar tidigare. Kanske för att jag ogillade ämnet Form i skolan. Synd, eftersom nu då jag inte längre har resurserna saknar jag att hålla på med lera och glasyr.

24 JULI || MIN DAG

06:30 - 07:50 - Ivy vaknade och ville inte sova. Hon ville äta säkert tre gånger innan hon slutligen somnade.

11:10 - Vaknade och passade på att duscha medan Ivy fortfarande sov. 


11:40 - Fick äntligen hem mina amningsbhar igår, så för första gången på elva dagar fick jag ha på mig en bh som var både bekväm och praktisk.

11:50 - Blöjbyte och amning. Amningsbh får högsta betyg.


13:00 - Hade ett ärende på stan. Det åskade. Och regnade. Mys.


14:20 - Var fjärde dag ska det dammsugas också. Skönt att Ivy sover som en stock trots oljudet.

15:30 - En skål med yoghurt och jordgubbar och ett besök av Kims syster samt morbror. De fick med sig en inköpslista till IKEA av oss. 


16:50 - Bloggar lite medan Ivy sover i mitt knä. Får det att låta som att hon bara sover, men hon vaknar såklart för att äta också, ca varannan till var tredje timme.

19:00 - En fin bild på Kim och Ivy bara. Tror de väntar på att jag ska ta på mig amningsnappen (för en sådan har jag).


19:30 - Middag. Flundra med bulgur (eller strips). Vi är grymt bra på att äta sent. Skyller delvis på min brorsa som jobbar till halv sju.


20:40 - Jag gjorde lime curd medan Kim och Ivy låg i soffan och tittade på Leuge of Legends-turnering zzzZZzzZZZ. Ska ha den till en tårta. Skiter i om det kommer ta upp en hel dags egentid så jag får ställa in varannat toalettbesök. JAG SKA GÖRA EN TÅRTA.


21:50 - Mammaövningar. Hittade dessa i en pärm på BB och försöker klämma in dem varje dag.

 

Puh. En helt vanlig dag i bebisbubblan. Inte så spännande kanske, men jag tycker det är ett rätt skönt liv. Ivy är en mysig och snäll bebis ♥

Efter fyra år lämnar Arin Ilejay Avenged Sevenfold. Jag har tyckt om Arin från första början, och har tyckt att det känts rätt av Sevenfold att ta in ett fresh face efter The Rev. Ingen kommer någonsin kunna ersätta The Rev, han var ett musikaliskt geni, men Arin gjorde sig värdig platsen bakom trummorna (och jag är så glad över att få ha sagt det till honom face to face också).

Jag tycker det här såklart är enormt tråkigt, det är svårt att vänja sig och bli nöjd med nya bandmedlemmar, men förstår ändå beslutet och hoppas att Arin själv är med på noterna. Han är och har varit grym på att naila redan befintliga låtar, men frågan är hur han varit då det kommer till att skriva nytt material. Jag vet t.ex. inte hur delaktig han var i skrivandet till Hail To The King, men nu lär vi heller aldrig få veta vad han går för.

Jag är i alla fall nyfiken på en vidareutveckling av "Creatively though, we felt we needed to move in a different direction". T.ex., om de har någon ersättare redo och om de ska fortsätta i HTTK-spåret eller gå tillbaka till City of Evil / Avenged Sevenfold-stuket (I wish). Well, time will tell. 

                                Måste också få dela med mig av Twiggy's fina text om det hela. Kan inte annat än hålla med:

23 JULI || ETT TIPS
Sallad ska vara fräsch och grön, okej? Jag vet hur en håller sin sallad helt awesome från inköp till helt uppäten.
• Först och främst: Skär inte salladshuvudet med kniv. Bryt loss blad för blad. Innan den hackas alltså. På så vis blir inte salladshuvudet brunt i kanterna.
• Och för att behålla krispigheten längre: Förvara salladshuvudet i en skål med lite vatten i kylskåpet. Det blir perf.

Varsågod.

Haha, fuck yes! Mina favorit Youtubers + det nostalgifyllda, beroendeframkallande "spelet" Akinator. Tror jag uptäckte Akinator för första gången då jag var 15, för åtta år sedan alltså. Det har varit ett sånt spel som fallit i glömska, och sedan blivit återupptäckt flera gånger om. På den tiden var det inte så svårt att slå honom, då det närmsta han kom Kenza var Blondinbella. Men nu går det inte! Han vet allt! Han listade t.o.m. ut Moa Murderess trots att jag bara vet att hon är en svensk, blåhårig Youtuber. Gah. Fattar inte hur det är möjligt!
UPDATE! Haha! Han kunde inte lista ut Joshua Moore från We Came As Romans. WIN!

Har ni "spelat" Akinator? Om inte, här är länken: http://en.akinator.com/

Svart skinnjacka i bikermodell. De bäste. Min är en vanlig hederlig från Gina Tricot utan.

21 JULI || EN FAVORITSAK

Bra pennor är något jag måste ha i mina ägor. Har börjat skriva mycket i telefonen numera, men kommer alltid föredra att skriva för hand. Och så gillar jag att klottra.

Detta är mina favoritpennor. Faber Castell's permanenta multimark i storlek S, för att den fäster på det mesta, samt en supertunn gelpenna, denna är 0,4 mm från Pilot. Ni vet, jag skriver himla smått, så de flesta pennor får min handstil att se helt klumpig ut. Så denna är perfekt!

20 JULI || DET LAND JAG SENAST BESÖKTE 

Thailand. Bangkok och Hua Hin. Årsskiftet 2014 / 2015. Första gången i Asien. Om jag ska vara ärlig tyckte jag inte om Thailand jättemycket, men är oerhört tacksam över den resan ändå. Speciellt då denna sommar verkar bli halvkall (om vi jämför med förra året) och utan bad (får inte bada då jag har avslag efter förlossningen, buhu).

Post-graviditetshormonerna gör sig påminda, för här sitter jag och gråter över hur fin hon är.

#blödigmamma 

19 JULI || MITT RUM / HEM

Jag slänger ut min nyckel ifrån fönstret i köket, jag bor fyra... tre trappor upp och du är välkommen in. Haha. Just kidding.

Bor i en fyra på 93 m² och med två badrum. Jag, Kim, Ivy, mjauarna Jamie och Vicky samt även min bror för tillfället. 

Jag är inredningsintresserad och långt ifrån nöjd med hur allt ser ut, men har i alla fall 66% klart hur jag vill att det ska se ut, och vardagsrummet har kommit en bra bit på vägen. De resterade procenten innefattar bland annat sovrummet. It's a lost case.

Trodde att jag skulle ha god tid att visa dessa... outfits. Visserligen var de planerade till den här veckan, men jag hade tänkt att jag fortfarande skulle vara gravid då de lades upp.

Anywhore. Jag älskar croptops, men som gravid kändes det... olämpligt? Fel? Opraktiskt? Obekvämt! Det kändes obekvämt att blotta magen. Fast det går såklart att bära crop tops ändå, utan att visa magen. I vanliga fall föredrar jag tighta sådana + kjol eller shorts som lämnar en liten glipa mellan plaggen. Men som gravid föredrog jag en slapp topp, och för nederdelen fanns det bara två alternativ: under eller över the baby bump (och då blev det såklart över). Yeah. #intresseklubbenantecknar

18 JULI || EN SANNING OM MIG

Under andra halvan av min graviditet var jag sjukt sötsugen. Under påsk åt jag godis varje dag i en vecka (så pass att jag blev äcklad en månad framöver), sedan gick det över till glass och efterrätter. Och läsk. Choklad. Och så flottet... strips och mjukt bröd med mycket Bregott... Jättebra, verkligen. Inte.

But then... BREAKING NEWS!

 

Efter förlossningen förändrades allt. Jag är numera sugen på nyttig mat. Say what?! Är inte sötsugen efter middagen längre. Bara att jag har frysen full med glass känns onödigt. Det känns som att jag inte ens har tid att äta godsaker, för då jag är hungrig behöver jag riktig mat och däremellan ska jag amma och vila.
Vill helst bara ha frukt och grönsaker och fiskrätter, Philadelphia på brödet och vatten i mängder. Detta händer inte mig. Fast så gjorde det det och det känns sjukt bra (you know, jag har haft matproblem hela livet).
Synd bara att kocken i hemmet (dvs Kim) är oförändrad och fortfarande är kvar i gamla mönster. Sist han handlade kom han hem med varmkorv, parisare och vitt bröd. And I was like "Blä", vilket jag aldrig skulle ha känt för bara en vecka sedan. Nä, Ivy och jag får försöka få honom att tänka om känner jag, hehe.

17 JULI || NÅGOT JAG GÖR NÄR JAG ÄR ENSAM

Vad gör jag inte när jag är ensam? Är skitbra på att hitta på saker i min ensamhet. Det har jag alltid varit. Pratar med mig själv till exempel. Gärna på engelska. Sjunger högt och rätt dåligt. Fuldansar, även om det var längesedan nu. Gråter. Drömmer. Har tråkigt, but keeping myself busy. Påbörjar projekt som jag aldrig slutför. Oftast har jag bara kvalitetstid med datorn, för där finns det rätt mycket att roa sig med, men numera blir det mest bara telefonen. Och sömn. God bless naps.

Det snarare så att den får mig att gråta. So many feels. Den påminner mig om min och Kims första sommar tillsammans. Han hade den som alarmsignal om mornarna då han skulle till jobbet. 02:43. När Josh Franceschi sjunger "We're young and in love, heart attacks waiting to happen. So come a little closer, tell me it's all in our heads." om och om igen. Hela låten är fin, men just det... Det... Ah... Det och doften av parfymen han brukade ha då... Mitt hjärta går sönder.

Hej. Wow. To state the obvious: Scheisse vilken omställning att från ena dagen vara gravid till att den andra ha en liten bebis att ta hand om. Kan ju säga att det kommer att ta ett tag innan vi hittat tillrätta i vår nya dygnsrytm. Och med amningen.

 

Min egentid kommer uppenbarligen i andra hand nu, och till en början blir det inte särskilt mycket av en varan. Min egentid är annars jätteviktig för mig, nästan viktigare än mitt sociala behov. Antar att jag är lite introvert. Dessutom känner jag att jag bara vill vara med familjen just nu. Min lilla nya familj ♥

Men när jag får chansen vill jag gärna sitta ner och skriva. Kanske pyssla med foton. Och blogga. Om vanliga saker. Om saker jag brukar blogga om. Så tyck inte det verkar konstigt om jag inte nämner Ivy, bebisliv och annat vardagligt mer än en gång i veckan. Det får jag liksom nog av alla andra timmar på dygnet. Att blogga får vara en av de saker som får mig att fokusera på annat för en stund.

 

Har i alla fall tänkt skriva en förlossningsberättelse. Som gravid funderade jag en del på om jag skulle skriva en eller inte. Då lutade det mot nej (det kändes lite för privat), men nu känner jag annorlunda. Tyckte själv det var intressant och lärorikt (och lite skräckslaget) att läsa andras berättelser. Det känns som en bra grej för mig själv också.

 

Igår den 13 juli klockan 16:40 föddes vår lilla tjej, två veckor innan beräknad födsel. Vikt: 3235 gram. Längd: 48 cm.

 

Jag som planerat att dammsuga, städa kattlådan och handla igår. Och färga håret idag. Haha. Ibland blir det inte riktigt som planerat, men jag är enormt nöjd. Och öm. Och trött. Hela familjen mår bra i alla fall. Imorgon får vi komma hem från BB. Spännande.

Wow. Nu är det nära! För en vecka sedan klagade jag rejält. Så fort jag publicerat inlägget kände jag nästan att jag inte hade rätt att klaga över så världsliga saker, eftersom jag haft turen att ha en sådan komplikationsfri graviditet (eller en graviditet över huvud taget). Som jag sa då, det värsta har varit halsbränna och sura uppstötningar. Jag har inte behövt avstå från något jag velat göra (men då innefattar ju mina intressen inte extremsporter heller). Men. Jag behövde ventilera. Jag var sjukt less. Tyckte allt kändes jobbigt runt månadsskiftet. Ja, även ett så ytligt problem som jag-kan-inte-ha-mina-kläder. Om det ändå vore socialt acceptabelt att gå runt naken, eller åtminstone varmt nog att gå runt i enbart bikini. 

Men nu har peppen kommit ifatt mig! Skönt! Imorgon går jag in i vecka 39. Idag är det bara två veckor kvar till BF. Shiet! Men som jag känner nu kan det lika gärna ske den här veckan. Magen har sjunkit, Fetus har fixerat sig (hen ligger med huvudet nedåt) och jag har haft "mensvärk" från och till. Igår hade jag "mensvärk" hela dagen, och då jag gick till stan kändes det som att Fetus trycktes nedåt för varje steg jag tog. Sedan lossnade slemproppen (nej, det är ingen bild) under kvällen. Scheisse.

En del av mig är redo och vill att det ska ske nu, nu, nu så vi kan bege oss in i nästa kapitel någon gång. Jag vill ju träffa Fetus! Se vad det är för filur Kim och jag har skapat, och ge henom ett riktigt namn... Kanske äntligen greppa att det är på riktigt? 
Medan en annan del av mig vill att Fetus ska stanna i magen till dagarna runt den 27:e, kanske längre. Jag känner mig inte riktigt färdig. Inte för att jag vet exakt vad det är jag inte är färdig med... Haha. Sedan kan jag tycka att det är lite otåligt av Fetus om hen inte kan vänta till lördag i alla fall, för då får Kim semester. ;)

12 JULI || MIN FAVORITSTAD
Jag har inte överdrivet många städer på min meritlista, men jag kan säga att Örnsköldsvik är fint om somrarna, och jag trivs himla bra i Stockholm de gånger jag befinner mig där. Men det finns en stad som verkligen är over the top... NEW YORK! Alltså, så himla väntat och vanligt svar, men jag kan verkligen inte bortse från hur mycket jag älskade den staden då jag var där (i september 2013). Älskade hur utåtriktade och trevliga alla var. Älskade att det var högsommarvärme i september. Älskade storstadslivet. Älskade att vandra sporadiskt längs gatorna. Älskar att jag fick se mitt första favoritband (Fall Out Boy) live där.  Åh... Längtar tillbaka varje dag.

Det finns så himla många städer i världen jag vill besöka, varav ett tiotal av dem i USA. Men alltså New York... Får jag chansen att återvända dit tar jag den alla dagar i veckan.

11 JULI || MITT BLOGGNAMN
Efter att ha haft ett simpelt bloggnamn i fyra år (idawe), var jag efter mitt blogguppehåll sugen på något mer tumblr-ish. Ni vet, på tumblr kan man go crazy på sina url's (kanske för att det enkelt går att byta om du lessnar). Typ fuckyeahsyngatesarms. Skrev en lång lista med förslag innan jag bestämde mig.

The Sky Under The Sea är en låt av Pierce The Veil. Har egentligen ingen speciell relation till låten mer än att den är bra, och att Pierce The Veil är ett band jag lyssnar på från och till. Men låttiteln är så himla fin och kändes bara jag.

Vad betyder era bloggnamn? Skulle va intressant att höra.

10 JULI || NÅGOT GOTT
Munkaaaaaar! Var på Nätramarknaden idag med Malin. Älskade den marknaden som liten; att köpa massa godisremmar, 90-talssmycken och åka karusell. Men av det finns det inte mycket kvar. Köpte i alla fall 12 munkar (!), några godisremmar till Kim och Stefan och varför-kan-ni-inte-bara-heta-körsbär-bigaråer.

Åkte till Skellefteå sent i måndagskväll för att hälsa på Twiggy och Krille. Var en snabbis till Piteå och Dollar Store under tisdagen. Hittade Portelloglass med innehållsförteckning på norrländska. Kikade på ett föredetta mentalsjukhus / numera hotell och blev inspirerade till att se filmen Madhouse (2004) senare under kvällen. Den var obehaglig.
Under onsdagen var vi ute med katterna, åt gigantiska mjukglassar och grillade. Mums.

Är himla glad att vi bestämde oss för att åka. Det blev som en chill-helg fast mitt i veckan.

9 JULI || NÅGOT JAG ÄLSKAR ATT GÖRA
Spontant kreativa saker. Då jag bara gör det utan att ha planerat in det. Eller då jag tänkt att jag velat göra något en tid och inser att jag inte har något planerat och kastar mig in i det nu istället för att sätta mig vid datorn eller skjuta upp det till senare, vilket jag annars är väldigt bra på att göra. Blir så himla glad av att pyssla.

Typ som förra veckan då jag fick ett infall att testa att marmorera papper. Fick idén från A Beautiful Mess (asfin blogg, k?). Gör så här:
1. Spraya ett lager raklödder på exempelvis en plåt och jämna ut med en slickepott.
2. Droppa i färg. A Beautiful Mess använde bläck, en annan karamellfärg och jag körde på akrylfärg.
3. Marmorera (dvs rör om) färgen i raklöddret med en tandpetare tills du är nöjd.
4. Tryck pappret mot löddret, du behöver inte vara försiktig. Ett tjockare papper är att rekomendera.
5. Lyft upp pappret.
6. Använder du karamellfärg eller bläck ska du skrapa av löddret med en slickepott och sedan ta ett papper och försiktigt dutta bort eventuella rester. Använder du akrylfärg som jag gjorde rekomenderar jag att försiktigt skölja bort löddret med vatten, annars smetas färgresterna ut och förstör det fina mönstret.
7. Låt torka.

Ska lätt testa detta igen med andra färger och färgkombinationer! Papprerna blir jättefina att använda som kort eller bakgrunder till exempelvis scrapbooking. Awww, I'm in love ♥

8 JULI || NÅGON JAG SAKNAR

Den här bilden tog jag första gången jag såg Avenged Sevenfold live. Metaltown 2011. Förra året såg jag dem för tredje gången, och det må ha varit den bästa konserten jag varit på eveeeeeer, men just första gången gjorde något med mig som jag aldrig någonsin upplevt varken före eller efter.

Så här är det, jag har social fobi. Jag har tänkt skriva ett inlägg om vad det innebär för just mig, men tills vidare får ni nöja er med denna fakta: Jag har det oerhört svårt i sociala sammanhang och kan bara prata på ett avslappnat sätt med en få skara människor.
I alla fall. Ni vet då man är full och blir lite extra pratig och nästan kan säga vad som helst för man känner sig oövervinnerlig? Och sedan då man tänker tillbaka i efter hand så ba "Gah, shit, vad sa jag egentligen igår? Sa jag verkligen det och det??". Man känner liksom inte igen sig själv riktigt.
Det. Det hände mig efter att ha sett Avenged Sevenfold för första gången. Helt nykter. Min sociala fobi försvann för en timme eller två. Ba poff, borta. Jag hade noll problem att prata med främlingar. Det kändes som att jag var hög fast jag samtidigt var helt klar i huvudet. Och jag kände mig överlycklig. Euforisk. Helt jättekonstigt var det.

Det är fint att vara gravid. Det är mysigt att känna Lilla Fetus sparkas därinne. Och jag är otroligt tacksam över att jag mått så bra och haft så lindriga graviditetskrämpor (halsbrännan och de sura uppstötningarna har varit det värsta, men de har tack och lov minskat den senaste veckan).

 

Men. Jag börjar bli less på att vara gravid nu. Nådigt less alltså. Jag har gått upp massa i vikt (vilket såklart hör till, men ändå) och jag känner mig tung, trött och osmidig. Jag har börjat få ont i fötterna. De har svällt så mina skor börjar kännas trånga (kan typ bara ha mina Birkenstock-wannabes och flipflops) och mina fingrar värker då jag vaknar om mornarna, för även de har svullnat. Blä. 

 

Jag är less på att ha halsbränna. Och sura uppstötningar, speciellt de som bränner och ger mig hostattacker. 

Jag är less på att känna mig konstant förkyld pga att slemhinnorna i näsan varit fucked up sedan november förra året.

 

Men mest är det vikten. Eller snarare det faktum att jag svällt upp som en boll.

 

I höstas vägde jag 62 kg (min "standardvikt", LOL). Första trimestern gick jag ner till 58 kg av någon anledning. Nu väger jag 78 kg och det normala är att man fortsätter gå upp ett halvt kilo fram till förlossningen. Jag antar att det är den ökade vikten som orsakat fotontet eftersom den gör att de belastas mer. Jag orkar inte bli tyngre nu. 

Och den stora magen gör mig enormt osmidig. Känner mig som en gammal tant, haha. Allt är jobbigt. Jag kan knappt böja mig ner, bara att ta på sig skor är en enorm ansträngning. Då jag böjer mig ner känns det endera som att jag får blodstopp i hjärnan eller som att jag ska spy.

 

Jag vill ha min kropp tillbaka. Jag längtar efter att få börja träna igen.

Eftersom min träning mest består av promenader, joggning och cykling (samt lite fuldans hemma då ingen ser) var min plan att fortsätta med det även som gravid (fast lite lugnare och ingen joggning), men efter Thailand försvann all motivation (hamnade i en depperiod) och då vi flyttade i mars kom den aldrig tillbaka. Och nu orkar jag inte (får dock inte ont i magen som i våras längre). Jag brukar promenera till stan och barnmorskan. Blir helt slut lagom till hemfärden. Jag som är van att gå fort sniglar mig fram, delvis pga fötterna och delvis pga att min kropp är trött.

 

Eftersom jag förespråkar att vara nöjd med sin kropp no matter what, känns det väldigt motsägelsefullt att känna så här. Men jag gör det. Jag tycker det är skitjobbigt att bara kunna ha en bråkdel av kläderna i garderoben. Jag tycker om mina kläder, att använda dem och kombinera dem på olika sätt, men det jag har är anpassat till en helt annan kropp än jag har nu. Så det går inte. Varje gång jag går till min garderob vill "klä upp mig" slutar det att jag blir besviken. Jag vet att det här är världens mest ytliga problem, men jag kan inte låta bli att tycka att det är skitdrygt.

Och det handlar inte om att jag inte tycker jag är fin. Jag tar inte alls illa upp då folk kallar mig tjockis (vilket typ alla gör just nu, haha). Jag vill varken se det ordet som något nedvärderande eller fult, så därför gör jag inte det. Det handlar om att jag inte känner mig som mig själv, jag är inte bekväm i min egen kropp. Jag känner mig begränsad. Klumpig. Osmidig.

 

Jag längtar efter att kunna springa. Jag längtar efter att kunna ha alla mina kläder igen. Jag längtar efter att få min kropp tillbaka, för just nu är den inte min. 

Och det är helt okej att känna så här. Alla måste inte älska att vara gravid hela tiden, för det är ingen dans på rosa fluffmoln. Det har ingenting med otacksamhet att göra. Det är inte konstigt att efter åtta månader vara trött.

PS. Går in i vecka 38 idag, tre veckor kvar till BF!

Bildkällor: Google maps, AlbertaScrambler

6 JULI || HIT VILL JAG ÅKA
Efter att jag igår kom över det här inlägget (alltså gå in och kolla in bilderna, breathtaking) via blogg.se känner jag rent spontant att dit, dit vill jag åka. Island Lake Lodge i British Colombia, Canada. Eller snarare naturen runt omkring. Kan vara den finaste utsikten någonsin. Kan inte ens föreställa mig hur vackert det skulle vara att se den med egna ögon. Tänk att få stå där och bara andas in nuet.

Nöjer mig dock med Skellefteå. Ikväl bär det nämligen av till Twiggy och Krille!

5 JULI || EN PLATS JAG GILLAR ATT VARA PÅ
Vid havet i Köpmanholmen. På stranden närmast industriområdet. För där får vi vara ifred. Det är nostalgi, för som barn var vi alltid där med familjen, men framför allt kusinerna. Ibland återvänder jag ensam. Det är fint. Förra sommaren återvände vi, och det var nästan precis som förut.

Idag är det USA's nationaldag. Jaha. Varför ska jag som svensk bry mig om det egentligen? No reason. Jag har bara av någon anledning uppmärksammat den dagen på ett eller annat sätt sedan jag var 15, och nu sitter det liksom inpräntat. Och just idag kändes det som ett perfekt tillfälle att utnyttja högtiden till att lägga upp en grym låt signerad Fall Out Boy.

Bild: Jag i New York 2013

Bildkällor: 1, 2

4 JULI || EN FILM JAG KAN SE OM OCH OM IGEN
Jag har redan skrivit ett sånt inlägg tidigare (här), men då valde jag bara feel-good-filmer (så när som på Alpha Dog då). Så denna gång får det bli två sci-fi-thrillers från 2011 med två av mina favoritskådisar: Bradley Cooper och Jake Gyllenhaal.

Limitless (2011) | 7,4
Med Bradley Cooper, Robert De Niro, Abbie Cornish m.fl.
› Eddie får tag på ett mystiskt piller som gör så att han får 100% tillgång till sin hjärna, vilket får honom att gå från misslyckad författare till en överlägsen finansman. Samtidigt utsätter det honom för en stor fara.

Source Code (2011) | 7,5
Med Jake Gyllenhaal, Michelle Monaghan, Vera Farmiga m.fl.
› En soldat vaknar upp i en annan mans kropp och upptäcker snart att han är en del av ett expriment för att hitta den skyldige till ett bombattentat på ett pendeltåg. Och han har bara åtta minuter på sig.

Nu är det ju visseligen inget sitta-inne-och-se-film-väder, men till veckan ska det tydligen regna. Så ni kan ju spara dessa tips till dess ;)

 

Jag har många gånger i mitt liv fantiserat om att vinna massa pengar. Ju äldre jag blivit desto sundare har dock önskningarna blivit; jag är nämligen rädd att allt för stora rikedomar skulle stiga en åt huvudet. Men, pengar ger dig ändå en slags frihet. Du har större valmöjligheter. T.ex. skulle jag behöva en rätt stor summa för att kunna uppfylla min största dröm. Visst går det att jobba ihop och spara (vilket jag gör), eller ta lån men att vinna pengarna skulle betyda en stor lättnad.

 

Så, vad skulle jag göra om jag vann på lotto? Först och främst, ge tillbaka. Eftersom Kim haft bättre ekonomi än mig under tiden vi varit tillsammans har han betalat för det mesta, och jag skulle vilja gottgöra för det. Göra rätt för mig, även om han aldrig blivit tvingad till att betala för mig, utan valt det själv.

Och mormor. Betala tillbaka för mitt körkort. Det skulle vara skönt att ha ur världen.

 

Egentligen är det första som kommer upp i min hjärna något som de flesta drömmer om: resor. Jag vill se så mycket av världen jag bara kan! Jag vill sätta min fot i varje världsdel (har hittills varit i tre)! Jag vill ta med min familj ut i världen. Min mamma som senast var utanför Sverige 2004 då vi var i Danmark, vilket också är det enda landet min brorsa varit i förutom Sverige. Kim får såklart också följa med. Och Fetus.

Sedan beror ju hur mycket jag sedan kan förverkliga på hur stor vinstbeloppet är. Något jag verkligen skulle vilja göra är att bo utomlands ett tag. Gärna för att studera. Visst krävs det mer än bara pengar, men pengar är alltid en start. Även en liten vinst kan vara början på något stort.

 

Men såklart kan man inte vinna något utan att spela. På nätet kan du se resultat från tidigare lottodragningar, t.ex. onsdagslotto och rätta dina lottokuponger lätt och smidigt. Det finns nämligen sidor som samlat resultaten från bästa lotterierna på ett och samma ställe. Bra va?

2 JULI || TRE RANDOM LÅTAR (slumpade ur min spelningslista: But seriously though)
Lyssnar nästan bara på Sleeping With Sirens, Fall Out Boy och Bastille just nu. Måste seriöst ta och fylla på min spelningslista. Har varit så oförskämt dålig på att lyssna på musik i år. Behöver något nytt.

Blev sugen på att göra en 30-dagars bloggutmaning for some reason. Hittade denna bland mina utkast och gjorde om den lite (vissa rubriker sög och kändes lite kaka på kaka). Hade tänkt tolka de flesta av rubrikerna som en fotoutmaning, dvs att jag tänkte vara sparsam då det kommer till skrivandet. Lite får säga mycket och bilderna får tala. Typ.

Dagens selfie. It's probably a fake smile.

Lite om idag: Mötte upp Kim på stan för att äta lunchbuffé på Kings Square. Gotttttt. Väl hemma satt jag på balkongen och njöt av solen (äntligen sommar) och sedan började Kim och jag rusta upp vårt blivande köksbord som jag fyndade billigt (men i risigt skick) via Facebook. Nu ska bara borsskivan målas om.