24 december 2019
Började dagen med ett julbad. Fick en halv julkalender (dvs 12 luckor) med badbomber av Kim. Vattnet blev rött och väldoftande, och i slutet fick jag sällskap av Ivy.

 

Det får bli en liten lista (hittas hos Blubb) såhär på juldagen. Förhoppningsvis har jag tittat igenom julbilderna lagom till nästa inlägg som kommer på lördag.

Vad heter ni? Jag heter Ida och han heter Kim.

Hur träffades ni? Gemensamma vänner, mer specifikt Izabell. De var kompisar och när han följde med Izabell och mig till en festival (Pier Pressure 2010) blev vi vänner.

Bor ni ihop? Japp, vi flyttade ihop våren 2013, och har sedan dess bott på tre adresser tillsammans. I nuläget äger vi ett litet hus tillsammans. Ni kan följa våra små renoveringar och husfix i hus-katergorin.

Har ni barn? Ja, två fina tjejer. Ivy född i juli 2015 och Luna född i september 2019.

 

Har båda körkort? I så fall, vem kör bäst? Ja du... Kim har mer körvana i alla fall. Han tog Lätt MC-kort när han var 16 och körkort när han var 18, medan jag väntade tills jag var 20. Och jag vet att jag kan vara lite feg ibland (undviker att köra där jag måste göra vänstersvängar i rusningstrafik t.ex. för jag hatar det).

Kommer du ihåg er första kyss? Alltså... Det slog mig härom dagen att jag knappt gör det. Jag fick tänka efter en bra stund. Men jo, jag vet när det var. I Stockholm, april 2012.

Vem är äldst? Jag. 100 dagar, haha.

Vem fyller först på året? Vi är födda samma år, så svaret finns i förra frågan. Jag fyller år i september och han i december.

Vem är längst? Kim. Han är 182 cm och jag är 172 cm. Eftersom jag själv är ganska lång gillar jag längre killar (det var dock inget jag tänkte på när vi blev tillsammans).

Vem sjunger bäst? Jag, haha. Kim sjunger som en kråka, men kan spela gitarr. Och lite bas, och lite trummor och lite piano, so there´s that.

Håller ni varandra i handen på stan? Vi är aldrig på stan tillsammans. Kim hatar stan, och folk. Men i februari ska vi till Stockholm så vi får väl se då. Kanske ska skaffa såna parvantar, haha.

Kände ni varann innan ni blev tillsammans? Ja. Vi blev vänner först. Då var han redan i ett förhållande. Vi kände varandra i nästan två år innan vi insåg att vi gillade varandra lite extra.

Vad har ni gemensamt? Det var väl musiken som "förde oss samman". Vi båda såg mest fram emot att se Thirty Seconds To Mars och HIM på Pier Pressure. Egentligen har vi ganska olika musiksmaker, men rock / post hardcore har vi gemensamt.
Sedan har vi Star Wars och Harry Potter. Vi gillar att se film, thrillers. Och att poddar som handlar om mord. Tatueringar. Humor. Konserter. Jag vet inte, vi är nog rätt olika egentligen, vi båda har våra egna intressen och det tycker jag är bra. Han spelar innebandy eller dator, jag älskar att vara kreativ och pyssla. Men om vi t.ex skulle boka en resa tror jag vi båda skulle dra oss mer till upplevelser än traditionell solsemester.

Är ni förlovade? Vi har varit. Han friade faktiskt uppe i Empire State Building som Chuck Bass i Gossip Girl. Så fint. Men jag var inte mogen för det helt enkelt, och det var aldrig så att vi planerade att gifta oss heller, så vi slutade vara det.

Blev du kär vid första ögonkastet? Inte ens lite. Hade inga som helst romantiska tankar om Kim förrän kort innan vi började umgås på tu man hand.

Har ni någon speciell låt? Inte egentligen. Men det finns flera låtar som jag förknippar med oss. Många låtar från våra första år tillsammans. T.ex. Digital Renegade med I See Stars, My Heroine med Silverstein och Don't Go med Bring Me The Horizon. Har en lista på Spotify med "våra" låtar. Älskar den.

Har ni stora framtidsplaner? Just nu har det största redan hänt. Vi har två fina barn tillsammans. Vi har en mysigt hus. I nuläget är det mest renoveringar som planeras, men jag skulle vilja åka utomlands med hela familjen någon gång. Och kanske flytta till ett större hus om några år.

Har ni gråtit i varandras armar? Ja, många gånger, men det var längesedan nu. Vi har faktiskt haft ett väldigt kaotiskt förhållande. Vi har båda dragits med psykisk ohälsa, och medan han varit inåtagerande har jag varit utåtagerande. Ibland fattar jag inte att vi överlevt och fortfarande är tillsammans. Det känns som ett helt annat liv.

Har ni varit utomlands tillsammans? Några gånger, men inte sedan vi fick barn. Tillsammans har vi bockat av en liten roadtrip i Norge, New York och London, samt Thailand med hans familj.

Vilket är ert bästa minne? Jag vet inte om han tycker samma som jag, men jag har så många fina guldkorn från innan vi fick barn. Diamonds in the rough. Men att få barn tillsammans har varit det allra finaste. Alla familjemoments får mitt hjärta att smälta. Det behöver inte vara något storslaget, utan bara att vi alla är tillsammans och barnen är glada. Typ när Ivy gör något gulligt och Kim och jag ser på varandra och ler, like "We made that".

Vem lagar bäst mat? Han. Jag lagar inte mat. Hatar att laga mat. Dessvärre är Kim väldigt basic när det kommer till mat, och skeptisk till att prova nya smaker. Där skulle det snarare kunna vara jag som står med ett nytt recept och lagar något spännande. Problemet där är dock att jag inte hanterar kött, och Kim tycker allt veganskt är äckligt.

Vad gör ni en vanlig vardagskväll? Vardag sa ni? Kim lagar middag, jag hjälper till ibland. En plockar undan, den andra nattar Ivy. Bråkar med henne i en timme, för hon vill helst inte sova. Han sitter vid datorn om han har tid, annars spelar han innebandy två kvällar i veckan, och jag sitter i soffan och ammar Luna. Är jag Luna-fri kan jag pyssla med något skojigt som tvätt. Vi umgås inte så mycket under vardagskvällarna.

Ger ni alltid varandra en puss när ni ses? Det har jag inte reflekterat över. Ibland. Men vi pussas alltid hej-då. Jag älskar att sova, men skulle bli ledsen om jag inte fick min puss innan han sticker till jobbet vid halv sju.

Blir du lätt svartsjuk? Inte utan en anledning.

Ringer eller SMS:ar ni mest? Beror på. Vi skriver mest via Messenger, men ibland går det fortare att ringa. Kim är en av de få jag kan ringa utan ångest (hej telefonångest).

Vilken är hans finaste kroppsdel? Hans överkropp *emoji med hjärtögon*

Sedan jag började blogga igen i augusti har det bara handlat om Luna. Graviditeten med Luna, Förlossningen, Luna varje månad, Luna, Luna, Luna. För jag älskar ju min nya lilla bebis och har så mycket att skriva om när det kommer till just henne. Det första året växer och förändras de ju så himla mycket.

 

Men jag älskar ju min stora tjej också. Hon blev plötsligt så himla stor när Luna kom. Men åldersskillnaden på fyra år känns helt perfekt för oss. Jag visste inte ens om jag ville ha fler barn när Ivy var bebis. Inte förrän hon var drygt två år började jag längta efter en till bebis, men då pluggade jag och ville bli klar med det först.
Nu är hon så pass stor nu att hon kan (och vill) hjälpa till. Hon har stenkoll på att jag behöver amningsnapp och säger att vi "Måste ta med maten! Vi får inte glömma maten!", när vi ska åka någonstans och syftar på amningsnappen. Och varje morgon kan hon hämta frukost själv (som Kim eller jag förberett) ifall jag behöver sova längre. Då sätter hon sig bredvid mig i sängen med sin frukost och tittar på Youtube.

 

Det har varit ett stort år för Ivy. Hon har utvecklats så mycket. Ordförrådet har typ tredubblats och hon kan räkna till minst 10 på både svenska och engelska. Men hon har också velat vara bebis lite väl länge (hon är  s å  tjurig). Vi kämpade med att få henne att gå på toan hela sommaren (försök två). Hon vägrade. Att stå och kissa i badkaret blev inkörsporten (som sagt, tjurig). Med nappen gick det fortare. Det hände i höstas. "Jag vill lämna nappen på leksaksaffären och köpa Lego". Första natten var svinjobbig, men sen var det som bortglömt.
Och mitt i allt har hon blivit storasyster också. Hon älskar sin lillasyster. Vill hålla i och klappa och titta. Så fin är hon. Min stora tjej.

Älskar båda mina tjejer så mycket ♥

 
På årets bucketlist hade jag "Läsa minst två böcker", och jag är typ ett kapitel ifrån att ha läst min tredje. Victory! Läste en x-antal-saker-du-bör-göra-innan-du-skaffar-barn-artikel någonstans, och en av punkterna var "Läsa romaner". Fast jag läste en halv bok innan Luna kom, och har plöjt 2,5 efter hennes födsel, so I call bullshit. Här är årets lästa böcker:

 

Harry Potter and The Philospher's Stone av JK Rowling
Kände att det var på tiden att läsa om denna bok för att 1. Har bara läst den en gång och det var när jag var typ 9 år, 2. Ville läsa den på engelska, och 1. Hade lägligt nog 20-årsutgåvan (i Slytherin-grönt) på engelska oläst i bokhyllan. Wow, säger jag bara. Jag var 9 år för sjukt länge sedan så det var som att läsa en helt ny bok.

 

Looking For Alaska av John Green
Jag har en tendens att samla på mig böcker och sedan inte läsa alls på ett bra tag, så även denna fanns i min bokhylla oläst. John Green är ett ganska känt namn sedan filmen The Fault In Our Stars kom och detta är hans debutroman. Tyckte inte alls om den. Boken är uppdelad i "Before" och "After" och kunde inte komma på något som skulle vara så storslaget att en nödvändigtvis behöver dela upp boken i ett Före och ett Efter. Men så kom sista sidan av "Before" och jag kände bara "Såklart". Såklart, John Green. Och det var precis vad jag behövde för att tycka om boken. Nu hade den ett syfte. Och nu vill jag se serien på HBO.

Shadowhunters / The Mortal Instruments: City of Bones av Cassandra Clare
Fantasy / äventyr som utspelar sig i New York. De dödar demoner och sånt. Det finns en film från 2013 som är bra. Det finns en serie från 2016 som inte är så bra (men Alec är fett snygg och den är ändå ganska underhållande). Boken är i alla fall jättebra. Detta är den första i serien och jag ser fram emot att läsa resterande 6.

Så här var det: I våras fick jag för mig att jag ville göra om Ivys rum, men gjorde det pga långt ner på prioriteringslistan. Sedan närmade sig julen och jag blev tvärless på alla leksaker och stenar och pärlor och  s k r ä p  så jag bar ner alla Ivys saker till källaren för att rensa. Tomheten i Ivys rum gav mig frid i själen (men gillestugan går inte att vara i, haha). Så jag kände att det är väl lika bra att måla om hennes rum nu när det är tomt. So I did.

 

Mamma har fått vara barnvakt medan jag har spacklat och målat. Det kalla grå har blivit varmt och grönt. Finaste färgen Morning Haze från Rusta, och den sträcker sig numera 40 cm längre upp än vad det grå gjorde. 
Sedan fick jag för mig att vi ska ha tapet på kortväggen bakom dörren. En fondvägg. Det är ju ändå ett barnrum, klart vi ska ha mönster och färg! Så nu har jag velat över tapetval i över en vecka och slutligen bestämt mig för Charlie i svart från Borås Tapeter (nr 3 nedre raden). Egentligen ville jag ha finaste Swanlake från Mr Perswall (nr 1 övre raden) men den var svindyr. 

 

Sedan är det bara förvaring kvar. Hon har en hel garderobsvägg, men dessa 60-talsgarderober har mer plats än vad de har bra förvaringsmöjligheter. Just nu lutar det åt att bygga upp sängen, ha förvaring under, och sedan ta itu med garderoberna sen. Kim tyckte vi skulle riva ut alla garderober och bygga en enda walk-in-closet istället, haha (titta på planritningen så fattar ni).

Har glömt att visa min snakey ju. Tatuerad i augusti 2018, av Hanna på Big Street Tattoo i Örnsköldsvik. En påbyggnad på Deathly Hallows-symbolen som jag gjorde 2014, också gjord av Hanna. Älskar den. Älskar Harry Potter och ormar med. Har även ett får och en katt på samma arm, så kanske ska fortsätta på djurtemat. I så fall önskar jag min en späckhuggare, för det är mitt favoritdjur.

 

Natten till måndag åkte jag dit jag med. Magsjukan. Antar jag. Tömdes på allt. Måndag och tisdag har jag istället varit förstoppad. Wtf, kroppen? Orkade mig ändå upp i måndags för att ta dessa bilder, trots värk i hela kroppen. Ivy tjatade på mig och tog fram massa glitter.

 

Lunas tredje månad har swishat förbi. Hon är ännu mer vaken nu och ibland avbryter hon diandet för att titta upp på mamma. Ibland med ett leende, ibland bara av nyfikenhet. Hon börjar hitta sina händer - att äta på dem är kul. Märker också hur långt hon börjar se. Hon sover fortfarande bra i vagnen, men har oftast vaknat väl hemma. Mammas bröst är bäst, men skötbordet är också ganska soft.

Första december. Första advent. Idag åker julgranen förhoppningsvis fram, tillsammans med resten av julpyntet. Alla andra månader på året avskyr jag röd inredning, men i december älskar jag det (i små mängder). Här är bilder på förra årets blygsamma julpyntning. Tycker det var alldeles lagom.