Alltså. Barnkläder. Skulle kunna ruinera mig på barnkläder (kanske jag eventuellt redan gjort). Det finns så himla mycket fint, och även om jag kärar ner mig i kläder till mig själv också så prioriterar jag barnen nästan varje gång (har liksom köpt två plagg till mig själv i år). Men ja, barnkläder är dyrt. Handlar gärna begagnat. Men då utbudet på Facebook's lokala köp & sälj varit glest och lite ointressant den senaste tiden valde jag att ge Tradera en chans, trots budgivning och fraktkostnader. Och jag blev fast. De två senaste månaderna har jag spenderat mer tid och pengar på Tradera än jag vill erkänna. 

 

 

Det började med att Luna behövde sommarkläder ganska akut eftersom värmen kom från ingenstans. Blev dock inte mer än det ni ser ovan. Juli blev ändå kall.

 

Onesie från Mini Rodini, 300 (366) kr. Pris inklusive frakt inom parantes.
Det dyraste plagget jag köpt på Tradera och till Luna period. En liten försenad födelsedagspresent. Tyckte den var cool. Och det är så himla gulligt med heldressar (och byxdressar) på småbarn. 

♥ Grattis finaste lilla Luna på din första födelsedag! ♥

 

Hon är min lilla bebis fortfarande, men har samtidigt blivit så stor. Två nya tänder har hon fått. Nr 3 nere och nr 4 uppe. Hon går för fullt, en eller två veckor av stöd och sen klarar hon det fint på egen hand. Åh, hon är så go'. Älskar gosedjur och kuddar. Borrar in huvudet i allt mjukt och ger så mysiga kramar. 

 

Eftersom vi varit sjuka och väntade på svarsprov efter Covid-testet (negativt, woho) blev dagen inte direkt som planerat, men inte sämre för det. Vi firade hemma bara familjen. Jag började med att fota barnen, sedan efter tjat från Ivy var det äntligen dags för presentöppning. Babblarna gick hem. Efter Lunas nap fikade vi lite. Luna fick tårta med blåbär, hallon, banan och grädde. Det kom inte som någon chock att hon älskade den. Hon stoppar allt i munnen. Och det var typ det. 

 

I övrigt är det inte direkt några andra milstolpar som ägt rum, men självklart växer och utvecklas hon var dag. En kväll låg hon och klappade händer i spjälsängen (mamman hade blivit gladare om inte klockan varit långt efter Luna-borde-sova). Hon har börjat skaka på huvudet, oftast när hon inte borde (typ när hon ska äta). Inte för att hon inte vill äta, hon har fortfarande ätandet som sin främsta hobby, utan för att hon tror att hon är rolig. Men hon är go, det är hon ♥

 

Första månaden hemma med pappa har gått hur bra som helst. Vissa dagar gråter hon när jag vinkar hej då för att åka på jobbet, andra inte. En av de få saker jag kan uppskatta med mitt nuvarande jobb är att jag får ganska många lediga dagar lite då och då att spendera med familjen. Det är fint.

2 juli 2020 ♥ 10 månader

 

Nu har jag börjat jobba och Luna får istället umgås med pappa om dagarna. Det är bra, Luna älskar pappa Kim.

 

Månaden som var lärde sig Luna att ställa sig och sätta sig upp själv. Inte jättekul när en försöker natta henne, eller när hon står vid soffkanten och tigger yoghurt av en under frukostintaget. När hon ser någon annan äta ska hon också äta, annars blir hon lite sur. Att äta är nog Lunas favorithobby. Titta på Babblarna är också skoj, men allra bäst är nog Baby Shark ändå. Hon älskar den där gosedjurshajen med tillhörande soundtrack.

 

När Luna ler ser vi nu hennes tänder klart och tydligt. Fyra har blivit fem. Två nere och tre uppe. Så gulligt. Och så ont när hon bits. Jag slutade ju amma för en dryg vecka sedan, och tänderna var 100% varför. Det känns lite ledsamt, men är ändå tacksam över att det gick så länge. Nu får jag njuta varje gång hon säger "mamma", vilket är bra mer sällan än vad hon säger "babba"

 

All good things must come to an end eventually. Den underbara månad som juni var tar slut idag (men två sommarmånader återstår så jag är glad ändå).

 

Något annat som tar slut idag är min föräldraledighet. Imorgon börjar jag jobba efter ett år hemma - varav 10 med Luna. Mest känner jag helvetesjävlaskit-jagvillinte. Alltså, det känns riktigt fint att ha Kim hemma. Och skönt att bara jobba deltid på ca 50%, så att jag får en hel del lediga dagar ändå och vi kommer kunna hitta på saker tillsammans och njuta av sommaren.

Men. Jag är bara så himla less på Burger King. Jag har varit anställd där i 4 år nu. Varav två som studerande och mammaledig, men ändå. Jag orkar inte mer. Ber till höstgudarnas vindar att svepa med mig bort, bort, bort. Herr Kung av burgare, ni är nästa sak som tar slut. Jag är en sjukt begåvad plattsättare, jag platsar i byggbranchen, hör ni det?!

 

Det tredje avslutade kapitlet är amningen. Har inte helammat på länge, men varje morgon och kanske en gång till har Luna fått krypa upp till mitt bröst. Den fina stunden hade gärna fått fortsätta, men den här månaden slutade det vara mysigt. Vissa dagar har det gått bättre, men den senaste veckan har Luna efter bara några sekunder bitit hårt, sedan drar hon bröstvårtan utåt med tänderna. Det. Gör. Svin. Ont. Jag har fortsatt för att det har varit mysigt, men det finns inget som helst kvar av det längre. Så i lördags sa jag adjö till amningen för gott. 

 

Nu ska jag njuta av min sista föräldralediga dag ♥

I tisdags fyllde Luna 9 månader. Hon har nu spenderat lika lång tid utanför min mage som inuti, och jag är nu inne på min sista månad hemma. Har väldigt blandade känslor angående det, men ska njuta så mycket jag bara kan under juni månad. Sommar! Äntligen! Lunas första dessutom.

Lilltjejen har börjat förflytta sig! Hon drar sig fram på rumpan med hjälp av båda händerna, liksom semi-kryper. Det gäller att hålla stenkoll. Hon går redan Ivy på nerverna när hon gärna lägger sig i Ivys lekar, haha.
Luna älskar Babblarna (vilket barn gör inte tho) och hennes favoritord är "Bababa" och "Dada".
Hon kan varken sätta sig eller ställa sig upp själv, men när hon får hjälp älskar hon att gå, både med gåvagn och med en stor person som håller i hennes händer. Tand nummer fyra är på väg på riktigt. Hon bet mig i näsan en gång, men som tur är inte vid amning.
Tyvärr kräks hon fortfarande. Det är standard efter varje måltid. BVC säger att det inte är någon fara, men Kim och jag börjar bli riktigt less. Gröten är lindrig, men maten... Usch!

 

Vi har kommit in i väldigt bra rutiner nu, och nattamningen är ett minne blott. Jag får sova! Helt underbart är det! Här följer ett litet schema:

07-08: Vi vaknar. Jag ammar.
09-10: Gröt till frukost.
11-12: Ammar eller ger lunch, sedan får hon sova ute i vagnen. Ibland tar jag en promenad, ibland får hon somna själv med nappen (ja, hon tar napp nu, hallå va?!). Det här är Lunas enda nap så hon behöver sina 4 timmar, blir det bara 2 får vi en jobbig kväll (om vi inte ska ut och åka bil).
14-15: Luna vaknar och får mellis. Ammar ibland.
16-17: Middag.
19: Kvällsgröten.
20-21: Nattning med välling och napp i hennes säng. Ibland vaknar hon under natten, men somnar oftast om när hon får nappen.

Är helnöjd med detta. Ingen är gladare än jag nu när hon börjat sova hela nätter allt oftare.

Ska man jämföra sig själv med andra? Nej. Men det kan ändå vara ganska intressant att jämföra sin första bebis med sin andra bebis. Hur det kan vara så olika.

Födelse
Ivy föddes den 13 juli 2015 klockan 16:40. Vikt 3275. Längd 48 cm. Ivy föddes två veckor innan BF.
Luna föddes den 2 september 2019 klockan 15:50. Vikt 3695. Längd 49 cm. Luna föddes en dag efter BF.
Båda är måndagsbarn. Eftermiddagsbarn. Ganska små. Förlossningen med Ivy tog ca 3,5 timmar från inskrivning och Lunas tog nästan två timmar från inskrivning.

Utseende

Tycker inte de har varit lika alls. Kanske lite mer nu. Jag vet inte om Ivy är lik varken mig eller Kim, men hon har helt klart drag från min mamma (ögonen som sitter glest) nu som större. Luna däremot är jättelik mig som bebis, men börjar bli mer och mer lik pappa av vad jag har sett på bild. Båda verkar ha ärvt mina ögon, med den mörka ringen runt iris.

Första nätterna
De allra första nätterna var nästan identiska. Somnade vid bröstet, vaknade när jag lade ner. Men med Luna kom det inte lika mycket som en chock, kunde slappna av och tänka att this too shall pass.

Kolik
Efter en eller två vecka fick Ivy (förmodligen) en släng av kolik. Dagarna var lugna och sköna, med mycket sömn och amning. Sedan slog klockan 16. Hon vaknade. Och skrek. Det höll i sig till ca 22. Ibland var hon så otröstlig att jag inte ens kunde amma, bara om jag stod och gungade samtidigt. Det var en enormt jobbig tid. 
Därför kändes Luna som världens lättsammaste. I jämförelse känns det som att hon inte skrikit alls. Hon började le tidigare och oftare än vad Ivy gjorde.

 

 

Mat
När Ivy var 5,5 månad och jag blev tvärsjuk fick Ivy börja äta gröt som ersättning till amning. Välling och ersättning funkade inte, och vi hade inte hunnit introducera några smakportioner ännu. Vi var dock ganska dåliga på att variera maten, och det var mycket som inte dög. 
Med Luna började vi med smakportioner redan vid 4 månader. Gröt, frukt och morot/sötpotatis. När hon var 5 månader fick hon gröt en gång per dag, och från 6 månader har hon fått gröt till både frukost och kvällsfika. Vi kör på Sempers. Måste säga att vi är bättre på att erbjuda olika sorters mat med Luna. Och hon äter det mesta. Förutom min laxgryta, haha.

Gåstol
Blev förvånad när jag hittade en gammal Instagram-film där Ivy, nästan på dagen 5 månader springer runt i gåstolen. Luna var närmare 6 månader när vi hämtade hem den åt henne, och hon kunde inte förflytta sig i den förrän runt 6,5 månad. Men nu går det undan. Ivy däremot hade gått vidare från gåstolen redan vid 7 månader.

Ljud
Jag upplever det som att Luna är mer pratig än vad Ivy var. När Ivy var 3 månader gjorde hon prupp-ljud och andra roliga ljud med munnen. Från 6 månader började hon låta med entoniga vokalljud, typ "Öhhhhhhhhhhhhh".
Luna började "prata" när hon var 4 månader. Vid 6,5 månader blev det mycket "baba" och "awa", vilket för Ivy dröjde till hon 8 månader.

Tänder
Luna började få tänder tidigare än Ivy. Hon fick sina första två under påskhelgen när hon var nyss fyllda 7 månader, medan Ivy fick dem vid 8 månader. Och nu har Luna redan börjat få sina framtänder i överkäken (8 månader). För Ivy dröjde det till 10 månader innan hon fick framtänder. 

Sitta
Ivy började sitta vid 5 månader. Det var då hon började rata liggdelen på vagnen. Hon ville sitta upp. Vid 6 månader kunde hon sitta bra och vid 7 månader satt hon stabilt och vi bytte från babyskydd till bilstol.
Provade sätta Luna när hon var runt 6 månader, men då tippade hon ganska direkt. Efter några veckor började hon sitta bra, och nu vid 8 månader sitter hon stabilt. Vi känner att det är dags att byta bort babyskyddet nu.

Krypa, stå och gå
Ivy kröp inte, hon studsade fram på rumpan. Det började lite smått vid 7 månader (tog tag i saker för att dra sig fram), men var inte i full mode förrän vid 8 månader. I samma veva började hon ställa sig upp mot saker.
Med gåvagnen gick Ivy vid nio månader, men sina första steg tog hon dagen innan sin 11-månadersdag. Jag tror att Luna kommer vara lite senare med att gå.
Nu när Luna sitter stabilt, ser vi tendenser till både kryp och rump-studs. Vi får se vad det blir. Sittande kan hon snurra runt på stället, och hon ligger inte still på rygg, utan rullar runt till mage och vrider och vänder sig och försöker ta sig fram. I spjälsängen försöker hon ställa sig, men ännu utan resultat. 

Livet runtom
När Ivy var bebis bodde vi i lägenhet med en bra bit mellan parkering och dörr. Plus tre trappor på det. Kim jobbade på Comhem med oregelbunda tider, men de första månaderna hade han få pass så vi var ofta lediga tillsammans.
Nu med Luna har vi hus och vi kan parkera bilarna mitt framför dörren, haha. Så skönt. Var dock ledsen över att Kim var borta så mycket. Jobb vardagar 07-16. Ofta övertid. Innebandyträningar två kvällar. Innebandymatcher varje helg i höstas / vintras. Det var jobbigt.
Jag kommer vara mammaledig lika länge med Luna som jag var med Ivy, nämligen 10 månader.  

 

Det är så mycket som händer nu. Vet knappt vart jag ska börja. Under påskhelgen dök första och andra tanden upp tätt efter varandra, och vi ser början av tandsprickning i överkäken också. Så gulliga små risgryn. Och förra veckan började hon vinka. Hon håller upp handen och visar handflatan när hon får syn på en och är jätteglad. Blir helt lycklig själv av att se det.

 

Maten går bra. Jag har tagit fram och målat om tripptrapp-stolen, så nu kan hon sitta med oss vid matbordet. Vi har lagat egen barnmat också. Köttfärssås med spaghetti och Kycklinggryta med curry, couscous och ananas gick hem. Lax och potatis, not so much. Den med lax och potatis från Änglamark tyckte hon om så vi kanske får köpa veckans fiskrätt på burk helt enkelt.

 

Sömnen är fortfarande kass. Det var längesedan jag fick sova längre än tre timmar i sträck. Vi måste börja avvänja vid nattamningen helt enkelt, annars kommer jag bryta ihop. Är i alla fall enormt tacksam över de dagar hon sover över lunchen, för de timmarna behöver hon.

 

Och jag har tillslut tagit fram sittdelen till vagnen. Ivy fick den redan från 5 månader, men Luna har fått plats och varit så nöjd med att sova i liggdelen att det inte funnit någon anledning till att byta. Men nu börjar hon bli för lång. Är dock lite irriterad över att hon knappt kan sova i sittdelen så nu är det bara bilen som fungerar, och eftersom hon sitter stadigt nu ska vi byta bort babyskyddet mot bakåtvänd bilstol (som hon tar över från Ivy som i sin tur ska få framåtvänd stol) så nu kommer även bilsovningen bli compromised. Vet inte hur jag ska orka. Luna har liksom inte fattat att man bara kan ligga ner och blunda när man känner sig trött. That's some rocket science you guys.

Oj vad tiden går! Precis som med Ivy övergår jag till sittande läge i fotona från och med nu (blev från 6 månader med Ivy då hon var tidigare med att sitta). Luna har blivit så stabil på bara den här månaden. På 6-månadersdagen provade jag sätta henne, men hon föll på några sekunder. Nu kan hon sitta bra riktigt länge, och det ska ganska mycket till för att hon ska falla. Oftast trillar hon bara över så hon ligger på mage, och inte jätteofta bakåt.

 

Det känns som att det hänt väldigt mycket den senaste månaden. Mat och amning. Ammar henne det första jag gör på morgonen, och det sista jag gör innan hon somnar (men Kim kan också natta henne utan problem, yay, vilken lättnad), men hon kan inte leva på enbart bröstmjölk längre. Hon vill inte dia tillräckligt länge för att få i sig nog mycket för att blir riktigt mätt. Till frukost får hon gröt, och till kvällsfika får hon gröt. Vi kör på Sempers med frukt, precis som med Ivy. Det här med riktig mat och smakportioner har vi halkat efter med, men så fort hennes stol är klar (håller på att måla om vår Tripptrapp) kan hon vara med vid våra måltider på ett annat sätt.

 

Sömnen. Vi nattar och lägger ner henne runt nio. Hon vaknar 1-2 gånger per natt och är vaken vid 07-08. Fast sedan kom ju sommartiden och fuckade upp allt hela förra veckan. Så typiskt, haha. Men det verkar vara återställt nu. Känns så skönt att kunna gå upp och få en eller två timmars egentid efter nattning om jag så vill.
På dagen är det dock sämre. Hon somnar nästan aldrig vid amning, och det går inte att bara lägga ner henne i sängen. Så jag måste ut och köra eller ta en promenad med vagnen. Och har vi tur sover hon 3-4 timmar i sträck då, annars är det typ kört resten av dagen.

Gåstolen. För en månad sedan kunde hon backa av misstag, men nu tar hon sig fram hur bra som helst. Hon kommer när man ropar och är jätteglad. Älskar att dra av sig sina strumpor och suga på dem. Pratar väldigt mycket. Skrattar ofta. Älskar henne så himla mycket! Min gojänta ♥

 

Nu blev det riktigt långt, men kände för att göra en ordentlig uppdatering för en gångs skull. 

Luna tar inte napp. Det är både positivt och negativt. Det är skönt att kunna ge napp som tröst till ett litet barn, men det är desto jobbigare när de blir äldre och behöver avänja och sluta med napp. Har Ivy som facit. Hon hade napp till hon var 4 år och någon månad.

 

Luna har bara haft mig som sin tröst och snutte. Det är mysigt, men för mig är det inte hållbart i längden. Jag vill att Kim ska kunna natta Luna också. I min värld fanns dock inte snutte som alternativ förrän BVC tipsade om det, trots att vi har hur många som helst hemma. Oh. Snutte. Såklart. Så för någon månad sedan påbörjade jag uppdrag snutte.

 

De säger att man inte kan välja vad som blir barnets snutte. Ivy hade (har) en filt som farmor virkat som hon blev helt fäst vid till allas förvåning. Men jag har inte tålamod att vänta på att Luna väljer själv, därför har jag valt en elefant-diinglis som hon fick vid min babyshower, mest för att vi har en likadan från när Ivy var bebis (det är bra att ha dubbletter har jag hört). Har haft den på axeln varje gång jag ammat, och sedan lagt den intill henne i sängen.

 

Jag vet inte om den funkar vid insomning ännu, vi bara provat lite halvt. Men hon kan somna om tack vare den. När jag lägger ner henne i sin säng efter amning kan hon ibland vakna till och ligga och vrida på sig, men så hittar hon elefanten och somnar om. Det är så gulligt! Och jag är nöjd för jag slipper ta upp henne till bröstet igen. 

Nu är Luna 6 månader och 2 veckor. Hon har börjat smaka på mat (frukt och puré) en hel del och äter gröt dagligen. Jag kommer att fortsätta amma ett tag till, har i tankarna sett 7-8 månader som en bra tid, men vi får se. Snart kommer hon få tänder och med tanke på hur ont det gör när hon biter mig  u t a n  tänder vill jag inte ens tänka på hur det kommer bli  m e d  tänder, haha.

 

Det är bara det att jag inte vet  h u r  man slutar. Jag har aldrig behövt ta ställning till det. Jag helammade Ivy tills hon var drygt 5 månader, sedan blev jag sjuk. Hade den värsta influensan jag varit med om över jul / nyår och mjölken tog slut. Jag fick knappt i mig mat själv, så det är ganska självklart att mjölkproduktionen kom i andra hand. Ivy började äta gröt (för hon hade en vägra-flaskan-preiod då) och jag kämpade med att amma en gång per dag för att inte mjölkproduktionen skulle avta helt.
När jag sedan blev frisk efter ungefär tre veckor i sängläge (I ain't kidding) tänkte jag fortsätta amma, men det blev bara morgon och kväll och på Ivys 7-månadersdag ville hon helt enkelt inte längre. 

Jag behövde aldrig göra ett aktivt val att sluta. Det bara blev.

 

Med Luna är det annorlunda. Jag helammar i och för sig inte längre, då vi bytt ut ett - tre mål om dagen till vanlig mat, och det går bra. Men om kvällarna somnar hon genom att bli ammad till sömns. Mamma är hennes snutte. Vi måste avvänja henne vid bröst och lära henne somna på egen hand. Vi måste aktivt kämpa för det. Just nu känns det som ett högt berg vi måste bestiga, och jag känner bara hur jag längtar till den dagen vi tagit oss över det. Jag kommer inte sluta amma helt än, utan successivt introducera vanlig mat (och jag antar att det är så man gör, färre och färre mål genom amning), men det här med nattningen måste vi ta tag i nu. Om hon kan somna själv skulle jag inte ha några problem att amma längre någon gång per dag, för det  ä r  ändå mysigt (oftast), men jag vill ju att det ska funka utan också, så att Kim kan natta henne. Speciellt när jag börjar jobba igen.

 

I helgen var Luna och jag separerade i längre än några timmar för första gången. Två dygn för att vara exakt. Hon och Ivy sov hos farmor och farfar och det gick faktiskt bra. Hon har mumsat gröt och köttfärssås med spaghetti. Sömnen var det lite kinkigare med, åtminstone nattsömnen. Det var väntat. Kanske är det därför hon sovit hela nätterna (ca 7-8 timmar) sedan vi kom hem. Helt fantastiskt.

 

Annars då? Hon är fortfarande en glad tjej som gillar att prata. Ligger gärna på rygg, men är oftast i upprätt läge vid aktivitetsbordet, i hoppgungan eller gåstolen. Har provat att sätta henne på golvet utan stöd, och hon tippar ju efter några sekunder men jag tror hon kan sitta snart.
I gåstolen tar hon sig inte riktigt fram i på egen hand än, men vad gör det när man har en storasyster som kan skjutsa! Och hon sträcker sig efter allt! Greppet har blivit så mycket bättre, och så fort hon får tag i något ska det smakas på. Även mammas ansikte. Kewt! Och när hon ligger och tar tag i sina fötter. Gulligt! Älskar 6 månaders-perioden.

I torsdags. 20 02 2020. Ett foto i timmen. Ready set go!

06:45 - Luna vaknar för andra gången (första gången var 03:30). Amningsdags. Lyckas inte lägga ner henne igen, så jag låter henne ligga kvar vid bröstet medan jag försöker sova lite till i halvsittande läge.

08:20 - Dags att kliva upp! Det är Ivys dagmamma-dag, och jag måste väcka Luna. Ivy sitter redan i sängen och äter frukost och tittar på Youtube. Själv har jag bara lyckats halvsova den senaste timmen.

09:15 - Dags att skjutsa Ivy! I vanliga fall brukar Luna somna om i bilen, men inte idag. Typiskt.

10:15 - Äter frukost i soffan framför en serie. I nuläget är jag på sluttampen av Gilmore Girls säsong 5. Ammar igen.

 

11:40 - Promenad. Eftersom Luna inte somnade i bilen har hon blivit supertrött vid det här laget. Det är halt och blåsigt. Brukar vara ute i ungefär 50-60 minuter. Luna fortsätter sova efter promenaden, något som är mycket sällsynt, but it makes sense då hon var vaken mellan 08-11. 

12:30 - Luna sover! Egentid! Barnbidraget kom idag, så betalar lite fakturor och gör budget för den kommande månaden. Adulting and so on.

13:30 - Dator-tid! Passar på att måla naglarna trots att Luna nu sovit i två timmar och riskerar att inte hinna bli klar innan hon vaknar. Living on the edge.

 

14:40 - Luna vaknar efter nästan tre timmar. Naglarna är färdiga (har fotat dem till ett eget inlägg). Luna får lite gröt. Det tycker hon är gott.

 

15:10 - Diverse. Mellis till mig. Mys och bus med Luna. Ammar. Petar på telefonen och så vidare.

 

16:40 - Kim och Ivy ska äta korvstroganof till middag, vilket jag hatar, så jag har rotat fram en kycklingklubba som jag förbereder och stoppar in i ugnen.

 

17:25 - Sitter i soffan och ammar när Kim och Ivy kommer hem. Försöker få Luna att sova lite, men det går sådär. Hon sover i kanske 20 minuter.

 

18:15 - Middag. Farmor och farfar (dvs mina svärföräldrar) kommer förbi på kaffe.

 

19:15 - Oklart. Jag ammar lite. Ivy ska äta kvällsfika men har inte riktigt ro att sitta still. Jag går runt i hemmet. Bläddrar i en tidning. Luna hoppar hoppgunga.

 

20:00-ish - Nattar äntligen färdigt Ivy. Sedan får jag träna lite (hittade en "30 day prfect abs challenge" som jag gör lite för kul då jag ville se hur långt jag klarar, vilket visade sig vara dag 7). Glömde fota.

 

21:30 - Dusch. Dagbok. God natt. Jag sätter mig i sängen och ammar Luna till sömns medan jag ser på Gilmore Girls. Själv får jag sova runt 23.

 

Och så kan en vanlig dag se ut hos oss!

Om en vecka drar Kim och jag till Stockholm i två dygn. Det ska bli  s å  skönt. Vi ska se I Prevail (grymt band, lyssna) på Fryshuset och sedan stannar vi en dag till bara för att. Hoppas på bio. Kanske IMAX om det går något bra (vilket det tyvärr aldrig brukar göra när vi är i Stockholm). Om jag ska vara ärlig är jag taggad bara på att få åka tåg. 6 timmar enkelväg på ett behagligt, varmt tåg med snacks, målarbok och Kim. Och inga barn. Så mysigt. Det var faktiskt nästan fyra år sedan vi åkte tåg tillsammans. Älskar att åka tåg.

 

Men. Jag är också orolig. Hur ska det gå med Luna? Två nätter utan mamma. Alltså, vad tänkte vi när vi bokade biljetter?! De ska vara hos farmor och farfar, där de är vana att vara. Ivy är inga problem. Jag kunde gå på bio redan när hon var 3 veckor. Åkte till Östersund en natt när hon var 3 månader. Det var lugnt, för hon tog flaskan. Och nu är hon stor och älskar att sova över. Luna tar inte flaskan. Jag har bara varit borta från henne några timmar ett fåtal gånger. Hon somnar bara i bilen och vid bröstet. Hon kan sova i vagn också, korta stunder. 

Nu har hon i alla fall blivit 5½ månad så hon kan äta gröt och lite smakportioner. Började med det tidigare än med Ivy bara för att vi ska bort nu, och som tur är har hon gillat allt hon fått hittills. Och hon dricker vatten ur flaska, om än ytterst små mängder. Så hon kommer i alla fall inte att svälta.
Men jag är fortfarande rädd för allt annat. Kommer hon kunna somna? Eller kommer hon vara helt förstörd när vi kommer hem? Kommer jag ens kunna slappna av? Ahhhhh! Min lilla bebis!

I värsta fall får vi väl hyra en bil direkt efter konserten och köra hem.

 

Nä. Det kommer gå bra. Bara två nätter. Och det är faktiskt på tiden att Luna lär sig somna själv.

2 februari 2020 - 5-månadersdagen

Nu har Luna blivit hela 5 månader. Nästan ett halvår! Och jag har varit hemma från jobbet i 7 månader. I höstas trivdes jag bra med att bara vara hemma, men nu börjar jag bli rastlös. Vill jag tillbaka till jobbet? N E J ! Inte riktigt än. Jag är bara less på att vara hemma. Jag vill ut och träffa andra mammor. Och vänner. J A G  V I L L  U T !
På måndagar brukar jag gå till kyrkan och deras Liten och stor-verksamhet. Egentligen tycker jag att det är tråkigt för jag vet inte hur man får kontakt med de andra föräldrarna som är där, men Ivy älskar det. Och i torsdags var jag på barnvagnspromenad med en mamma som bor i närheten, det var trevligt om än föutsättningarna hade kunnat varit bättre (gnälliga barn, blött och oplogade gångvägar).

 

Luna mår fint. Vi har börjat med smakportioner. Hon har fått smaka honungsmelon, päron, mango, clementin, blåbär, banan och majs- och sötpotatispuré. Och så får hon gröt en gång per dag.
Det är bara sömnen som är jobbig. Hon behöver kunna somna på egen hand i sängen. Det spelar ingen roll om jag lägger mig tidigt. Hon somnar, men jag kan inte lägga ner henne och få henne att fortsätta sova förrän klockan är tidigast 00:30. Det tär på en, okej? Inte konstigt att vi sover till 10-11 då.

 

Annars är hon god och glad. Nyfiken. Älskar musik. Jag gick runt med henne och började sjunga, bara för att jag kände för det. Nån poplåt eller så. Då blev hon jätteglad och började skratta. Älskar hennes leende, så genuint lyckligt. 
Hon har börjat greppa saker också. Hon försöker, och än är det lite klumpigt, men det går framåt. Förut behövde man lägga saken mot handen för att hon skulle ta tag, nu kan hon sträcka sig efter saker som är nära och försöka ta tag. Supergulligt. Och Ivy är med och peppar, "Bra, Luna! Du är så duttig!", haha.

Det här med att blogga hade varit så mycket enklare om jag bara vardagsbloggat, dvs skrivit om mina dagar rätt upp och ner. Men å andra sidan hade jag förmodligen inte bloggat då eftersom jag inte tycker att det är kul att blogga i dagboksform. Jag har en privat dagbok och jag tror seriöst ingen hade tyckt den var särskilt kul att läsa. Just nu skriver jag nämligen mest om Lunas sovrutiner.

 

Dessutom är mitt liv inte särskilt händelserikt just nu. Jag har levt i bebisbubblan (som faktiskt inte är någon rosaskimrande dröm) i fyra månader nu, och härom dagen mådde jag lite dåligt över att jag inte ådstakommit något under den här tiden. Men det är en dum tanke, för mitt enda jobb just nu är egentligen att hålla en bebis vid liv. Jag  s k a  vara en levande mjölkmaskin. Jag ska bära bebis, byta blöja på bebis, och (förhoppningsvis) få bebis att sova. Och allt jag faktiskt hinner med är en bonus som kommer i andra hand. Att bara vara med mina barn under en hel dag är good enough. Att jag också har fotat, bloggat och målat om ett rum är faktiskt väldigt bra jobbat med tanke på omständigheterna.

 

Och ikväll började Kim och jag att bygga stommen till förvaring-under-Ivys-och-snart-Lunas-säng. Jag frågade Kim vad jag gjort om Luna inte funnits (samtidigt som jag beundrade den lilla nyvakna klumpen), och han svarade att jag haft tid till allt det där jag vill göra nu men inte hinner. Och jag tänkte att jag kanske skulle ha varit plattsättar-lärling nu eftersom jag aldrig behövt ta en paus från jobbsökandet iom graviditeten och tjänat mer pengar istället för mindre iom föräldraledigheten. Men Luna är värd mer än alla pengar i världen, och jag vill inte byta bort henne mot "mer tid". 

2 januari - Luna 4 månader

 

Nu börjar hon bli stor! Vi firade månadsdagen med att hälsa på Saga, Ivy och Lunas tremänning. Hon föddes bara 25 dagar efter Luna, och var på besök här i norrland (tillsammans med sina föräldrar såklart). Dagen efter lade jag Luna på mage på sängen, och snart hade hon rullat över till mage. Och på golvet hos mormor i lördags kom något slags joller, och sedan dess har hon knappt varit tyst. Video på det finns i Luna-höjdpunkten på min Instagram.

 

Luna är fortfarande en väldigt glad bebis, men allt som har med sömn att göra är fortfarande detsamma. Har vi tur somnar hon i vagnen eller i bilen och fortsätter sova några timmar. Eller så blir det som idag. Vaknar på promenaden, somnar bara i enstaka kvartar vid bröstet. Och tyvärr är nätterna då hon vaknar 2-3 gånger mellan 00-07 fler än de hon sover 5-timmarspass.

 

Är i en väldigt trött period själv. Börjar bli lite less. Egentligen inte på att vara hemma, men när jag är hemma så pass mycket och ser allt jag vill fixa och dona med blir det jobbigt. För jag lyckas knappt vika tvätt. Har i alla fall börjat gå promenader igen, vilket känns skönt.

 

Natten till måndag åkte jag dit jag med. Magsjukan. Antar jag. Tömdes på allt. Måndag och tisdag har jag istället varit förstoppad. Wtf, kroppen? Orkade mig ändå upp i måndags för att ta dessa bilder, trots värk i hela kroppen. Ivy tjatade på mig och tog fram massa glitter.

 

Lunas tredje månad har swishat förbi. Hon är ännu mer vaken nu och ibland avbryter hon diandet för att titta upp på mamma. Ibland med ett leende, ibland bara av nyfikenhet. Hon börjar hitta sina händer - att äta på dem är kul. Märker också hur långt hon börjar se. Hon sover fortfarande bra i vagnen, men har oftast vaknat väl hemma. Mammas bröst är bäst, men skötbordet är också ganska soft.

Egentligen bloggar jag lite för sällan för att publicera Lunas månadsfoton varje månad, speciellt då det nästan enbart blivit bebis- och graviditetsinlägg sedan jag började blogga igen. Men, jag vill. Och Ivy fick ju det (glömde dock 2 och 5 månader). So, here we go.

 

Den här månaden har jag blivit mer bekväm i att vara mamma åt en bebis igen (en hinner glömma en hel del på fyra år). Luna är mer vaken och har börjat le. Det är så fint! Glad bebis! Hon sover bra i vagnen (försöker promenera minst fyra gånger i veckan och har skaffat en ståbräda till Ivy så hon också kan följa med, men går helst själv om jag får välja), och ännu bättre i bilen. Hon är en jättesnäll och lugn bebis, bara lite smågrinig om kvällarna (då duger nästan inget). Förra veckan sov hon sig genom en hel natt! Från midnatt till 07-ish! OMG! När jag vaknade kändes det lite som att ha vunnit på lotto. Det var en engångshändelse, men inte mindre skönt för det.