Från och med i år älskar Ivy Halloween (eller Hawoween som hon säger). Hon har tjatat om Halloween sedan slutet av september (är det Halloween idag, mamma?) och allt hon vill klä ut sig till (skelett, häxa, monster, katt, spöke och Elsa från Frozen).

 

Vi firade på fredagskvällen (pga more convenient) med Halloween-middag (nuggets och pommes i Halloweenformer från Lidl, bästa), utklädnad och Ivy fick massa godis.
Att klä ut sig är det jag gillar mest med Halloween. Året då Ivy föddes var vi karaktärer från Den lilla sjöjungfrun. Jag har oftast varit allt annat än traditionell (panda, Sailor Moon, tuggummiautomat, inmate) så i år fick det bli häxa, mest för att jag inte orkade göra något mer avancerat. Ivy fick en La Catrina-klänning och Luna fick vara en pumpa.

Kims mamma, det vill säga min svärmor, är en mästare på att virka.

Så jag önskade mig en barnvagnsmobil med regnbågar till Luna, and here it is! Så himla fin ♥

Spenderade torsdag - lördag hos min bästa vän Twiggy i Skellefteå. Vi har pratat om att hon ska komma ner och hälsa på under hösten (och hon ska fortfarande försöka göra det), men då hennes mamma tragiskt nog gick bort för två veckor sedan (helt ofattbart) ville jag komma så fort jag hade möjlighet. Så jag tog med Luna på hennes första roadtrip (tacksamt med bebisar som gillar att sova i bilen) så fick vi ett par mysiga dagar där vi bara tog det lugnt och umgicks.

 

Funderar på att göra ett inlägg med alla gånger jag och Twiggy setts genom åren, i dagbokssyfte för min egen skull snarare än en uppvisning för allmänheten. A walk down memory lane.

 

Och när jag kom hem från Skellefteå (efter en mindre komplikation där  b å d a  mina halvljus pajade halvvägs hem från Umeå så Kim var tvungen att komma och rädda mig), anlände även min bror till Ö-vik. Två dagar spenderade han i sin hemstad innan han än en gång beger sig ut på äventyr. Han åkte till Australien på ett jobb-visum i maj förra året, och nu ska han tillbaka för att plugga. Och vara med sin flickvän, såklart. Så det blev två hej då-middagar, en med tacos hos mamma och en på restaurang.

Vi har äntligen bestämt namn nu. Den 29:e september valde vi slutligen Luna. Det namn jag först fastnat för. Det namn jag i huvudet tänkte när jag såg henne de första dygnen på BB.

 

Den 2 oktober fyllde Luna en månad. Hon har blivit märkbart större, men är fortfarande så liten. Storlek 50 är för litet nu. 500 gram tyngre, och 5 cm längre (4,2 kg / 54,5 cm).
Hon har varit stark i nacken från start, och så småningom har hon blivit mer vaken, haft ögonen öppna allt mer och nyfiket tittat sig omkring på den för henne nya världen.

 

Vi har ett mellannamn också. Ell. Som modemagasinet, men utan E på slutet. Från start har vi varit på jakt efter namn på tre bokstäver. För att matcha resten av familjen. Ida. Kim. Ivy. Vi hade faktiskt en hel lista. Kims favorit var Sky. Men det blev Luna som tilltalsnamn, och de tre bokstäverna hamnade istället i andranamnet.

 

Luna är helt fantastisk sömnmässigt. På BB sov hon länge efter att ha fått sina första droppar mjölk efter förlossningen. Vaknade vid midnatt. Hon gillar att vara vaken runt småtimmarna, men det har blivit bättre. Vi går och lägger oss sent (för vi känner att det inte är någon idé om vi ändå måste sitta vaken i sängen), men när hon väl somnat sover hon till tidig morgon. Jag ammar henne och hon somnar om några timmar till.

 

Namnet Luna var aldrig lika självklart som Ivy var. Ivy fastnade jag för redan två år i förväg och det blev hennes namn så snart hon var född.
Luna fann jag bland alla födelsedagsbarn i Tidningen 7. Fint. Luna som i Luna Lovegood i bästaste Harry Potter-böckerna. Luna som den svarta katten i Sailor Moon. Luna heter dottern till fotografen Maria Mroxx som jag följer på Instagram.

Och Kims arbetskamrats dotter. Det var därför han inte riktigt ville att vår Lilla Boo skulle heta Luna. Han ville inte härmas. Men hon  ä r  ju en Luna. What to do liksom? Jag kunde bara inte släppa det.

Så kom hon tillslut. Min Bebis. Måndagen den 2:a september, klockan 15:53.

 

Jag var så bitter dagen innan, anade inget. Trodde jag skulle gå över flera dagar. Men så kom måndagen. Och sen kom hon. Hon som inte fått något namn ännu, så jag kallar henne bara Bebis. Lillasyster. Eller Lilla Boo. 3695 gram och 49 cm lång.

 

Kommer skriva en förlossningsberättelse så småningom. Vill publicera alla gravid-recaps först. Och komma till ro såklart.