♥ Ivys 3-årsdag ♥

 
♥ 12 & 13 juli 2018 ♥

Eftersom det blivit så trångt hemma hos oss föregående födelsedagar bestämde jag mig för att dela upp firandet av Ivys 3-årsdag. Dagen innan Ivys födelsedag hade vi några gäster mitt på dagen (min mamma, en kompis till mig och en kompis till Kim), och några gäster på kvällen (min kusin med familj, samt ett par kompisar till mig). Och självklart skulle hon ha favoritklänningen från förra året. Den har ju både glass, hamburgare och godis på sig!
Dagen därpå, på Ivys födelsedag, åkte vi ut till Ivys farmor och farfars stuga och firade med Kims släkt med grillning.

♥ Ivys 2-årsdag ♥

 
♥ 13 juli 2017 ♥

Tänkte visa bilder från Ivys 3-årsdag, men då kände jag att det är lika bra att köra en ännu längre throwback till 2-årsdagen först.
Både min släkt och Kims släkt var på plats. Huset fullt. Fyra av Ivys tremänningar. Bjöd på massa gott fika, bland annat hemmagjorda munkar.
Dagen efter kom morfar, Nina och låtsaskusin Josef på besök.

Vi väntade på Ivy i ett år, och sedan nio månader till

 
Jag vet inte om jag någonsin har nämnt huruvida Ivy var planerad eller inte. Någonsin. Inte ens till min mamma. Och om sanningen ska fram så var hon det. Planerad. Vi väntade på Ivy i ett år, och sedan nio månader till.
 
Det var sommar och vi hade nyss flyttat ihop. Våren som varit hade varit till synes lugn men kaos för alla inblandade (det vill säga vi två), med svärmar av demoner och andra hemskheter. Jag kämpade för att tiden skulle ändra riktning, och när den aldrig gjorde vad jag önskade kunde jag bara komma fram till en sak: Jag behövde ett nytt liv för att rädda mitt eget.
Och det var då jag på riktigt började längta efter ett barn. Fram tills dess var tanken på barn minst 20 år bort.

Började kära ner mig i bebiskläder, speciellt lurviga med öron 

Hösten kom och jag pratade med Kim. Jag sa att jag skulle sluta ta mina minipiller. Dels för att jag hatade den typen av preventivmedel och dels för att jag ville ha en bebis. Han ville också. Vi var 21 år då.
Såhär i efterhand kan jag inte förstå hur han kunde gå med på det efter allt vi varit med om det året. Och jag kan inte heller rekomendera att skaffa ett barn som någon slags lösning på ett dåligt mående. Det är bara idiotiskt. Därför kan jag vara tacksam över att det ändå tog den tid det tog.

Det var oktober när jag slutade ta mina minipiller. Jag var naiv och trodde att det skulle vara lätt. Okej att det inte går på första försöket, men tredje och fjärde åtminstone? Men inget hände och varje mens blev en undergång, och den undergången blev värre för varje månad. The botten was nådd den dagen när mensen kom i slutet av mars, eller om det var april. Låg i sängen hela dagen. Orkade inte kliva upp, orkade inte äta. Kim var superfin, lagade middag och tvingade upp mig. När vi åt fick jag ett sms om att min kusin väntade barn, och just den dagen kunde jag inte glädjas över det.

Och det var efter den dagen jag sa FUCK THIS! JAG ORKAR INTE MER! Vi slutar försöka. Om det händer händer det, annars får det väl vara.

Pretty Little Liars

Och i oktober 2014 hände det. Ibland har jag perioder där sex verkligen är det mest ointressanta som finns, och jag antar att oktober 2014 var en sådan period, för vi hade bara sex en gång den månaden. Och efter att ha försökt i (mer eller mindre) ett år, så resulterade det i en Ivy just den dagen. Och jag var inte ens uppochner i en halvtimme.

Ivy vill bara ha kläder med glass på


En sommar-Ivy i en av hennes favoritklänningar. Födelsedagsklänningen från både förra året och detta. Älskar den. Much is more-printet med all sweet everything. Ivy vill helst bara ha kläder med glass på, men det funkar ju inte riktigt. Jag sa att det var godisregn på en tröja med färgglada regndroppar på bara för att hon skulle vilja ha den. Man får luras lite ibland.

Köksrenovering i miniformat


Ivy fick IKEA's barnkök Duktig av morfar & N i julklapp, och efter att ha sett alla fantastiska makeovers på Pinterest var jag bara tvungen att köra lite köksrenovering light myself.

Vad jag gjort:
♥ Spraymålat allt träfärgat vitt
♥ Spraymålat diskho och kran svart (håller dock dåligt trots "överlack")
♥ Klätt om bänkskivan med dekorplast (hade över sedan jag klädde om ovansidan av vår öppna spis)
♥ Bytt handtag (fick mersmak och bytte ut alla handtag till dessa i vårt riktiga kök också, haha)
♥ Skruvat fast vred till spisen (IKEA's billigaste knoppar)

 
Ska fortsätta leta props till hennes kök. Älskar tanken på att hitta saker i miniformat som egentligen inte är menade för barn. Idag fick jag improvisera lite. Ställde tillfälligt dit Ivys riktiga matskålar samt äkta växter, men hade tänkt leta efter konstgjorda växter på second hand. Glasskulorna och grytlappen har Ivys farmor virkat, så fina!

Får ta och visa hela hennes rum någon gång snart, med före- och efterbilder. Eller ja, kanske hela huset, haha.

♥ Min fina har fyllt två år ♥

 
♥ Kolla stortjejen ♥

a birffday post is coming up

Ivys första teckningar

 
Att jag älskar att rita och pyssla, det är nog ingen nyhet. Ända sedan Ivy låg i min mage (och säkert långt innan dess) har jag fantiserat om att sitta och pyssla ihop. Awwww! Frågan är ju bara om hon kommer att uppskatta det lika mycket som jag. Som det ser ut nu verkar hon till mest del ha ärvt mitt utseende, men personligheten måste vara från Kim, för min mamma kan inte sluta påpeka hur mycket livligare hon är än vad jag var.

Här är i alla fall två teckningar hon ritat (läs: som jag tvingat henne rita, hehe). Hon älskar pennor, men låtsasritar hellre med bläckpennor hon inte får ha än de kritor jag ger henne. LOLzzzz.

Hon heter Ivy Minja

 
Har jag berättat om Ivys namn? Can't recall I've done such thing, så låt oss ha namngivelsekalas här på bloggen. Woho!

I V Y
En sommar, 2013 för att vara specifik, insåg jag att om man sa mina initialer - I. V. - på engelska blev det namnet Ivy. Typ. And I was like "Oh my God! Om jag får en dotter ska hon heta det!"
Så jag sa det till Kim, och han tyckte det var jättefint.
Jag hade en lista med flera namn, men det var inget namn som kändes lika bra som Ivy.

Plottwist! The extended truth! Min kusin Amanda var här och hälsade på en nyfödd Ivy, när hon helt plötsligt säger:
"Åh, jag minns när du berättade att om du fick en dotter skulle du skulle döpa henne till Ivy, som hon i Gossip Girl."
And I'm like: "WAIT, WHAT?! NO WAY! OFTA JAG BERÄTTADE DETTA FÖR DIG ENS?! OCH - OMFG! JAG HAR DÖPT MIN DOTTER EFTER EN GOSSIP GIRL-KARAKTÄR JAG INTE GILLAR?!"
Det är sant. Jag nördade Gossip Girl sommaren 2013. Och det fanns en karaktär som hette Ivy. Som jag inte tyckte om. Men jag insåg att I. V. = Ivy och förträngde tydligen allt annat. Because awesomeness. Så nu tycker jag att vi låtsas att jag döpt min dotter efter Ivy Sullivan från 90210 istället. Because I like that bish.
 
                               Bildkälla: ♥♥♥

M I N J A
En av mina kusiner fick barn ett år innan mig. Någon månad innan deras BF berättade de om några, eller åtminstone ett, namn de funderat på. Minja hade de gillat ett tag. Kim och jag nickade gillande. Men då de fått reda på att det kan betyda "midget ninja" kändes det inte längre så kul. Men det tyckte jag och Kim. Så vi skrev ner det på vår lista.
När Ivy väl var född fastnade vi för det återigen, och när Kim insåg att det betydde "Den första" på alviska (Lord of the Rings) blev han helt till sig (for real). För Ivy är vår första. Och bästa.

DIY Swing Shelf

 
 
Jag gjorde en Swing Shelf till Ivy (med Kims hjälp, den hade varit omöjlig att montera själv). Är så nöjd. Älskar den. Hade en fransk tutorial Google-översatt till engelska som stöd. Denna. Tyckte den var rätt meh (förklaring; hade redan gissat mig till hur jag skulle göra via bilderna, och beskrivningen gav mig inget nytt) så jag fortsatte mest att bara inspirerades av bilderna. 
 
Eftersom de String-inspirerade väggkonsollerna Ekby Gällö från IKEA togs ur sortimentet och jag är för snål för en riktig String-hylla (till Kims glädje, han hatar dem) var jag tvungen att hitta på något eget. Flerplaniga vägghyllor under 1000-lappen är nämligen nästintill icke-existerande. I slutändan blev dock min swing shelf mycket dyrare än vad jag först tänkt. Oh well, worth it.
Hyllplanen är Hemnes från IKEA, snöret är metervara från Panduro Hobby, och träkulorna kommer även dem därifrån (fick borra om hålen på de mindre, för hålen var för små). Fäste hyllan med lampkrokar.

PS. Jordglobs-asken på nedre planet har jag också gjort. Såhär.

♥ Ivys 1-årsdag ♥

 
♥ Onsdagen den 13:e juli fyllde Ivy ett år ♥

Äntligen har jag lite tid över till att gå igenom Ivys kalasbilder. Var helt slut på onsdagskvällen. Först firade Kim och jag henne på morgonen med några presenter från oss, sedan åkte jag och jobbade några timmar. Slutade fyra. Jag hade skrivit en lista så att Kim kunde fixa det sista till kalaset innan jag kom hem, och mamma kom tidigare för att hjälpa till. De gjorde det jättebra.
Sedan fylldes hela lägenheten av Kims släkt och min släkt. Och massor av jättefina presenter till Ivy. Hängde knappt med. Räknade till 33 personer i efterhand. Puh. Så himla varmt. Men Ivy var glad, och vi andra blev glada när vi fick fika chokladpavlova med jordgubbar. Hade också bakat veganska, glutenfria cupcakes, confettibiscotti och chokladrutor. Inte mitt bästa bak om jag får vara ärlig.
Men jag är nöjd med kalaset, och Ivy var nog också nöjd. Och helt slut. Hon somnade som en stock sedan. Hennes mamma och pappa också.
 
Men gah, kan inte fatta att min lilla tjej redan är ett år

Tio och elva

 
Alltså förstår ni?! Om bara en månad fyller Ivy ett år! ETT HELT ÅR! OMG! Men ska inte gå händelserna i förväg. Igår (måndag 13/6) blev hon elva månader. Världens sötaste klänning fick hon ha dagen till ära. Gillar varken marint mode eller inredning egentligen, men små, söta sailor-klänningar är min svaghet. Blev så himla glad då jag hittade denna på Recycling Mums i våras. Awwww ♥

Mer awwww:
♥ Hon har fått jättegulliga små stumpar till framtänder, och en femte tand har börjat skymta i nedre käken.
♥ Hon kan stå korta stunder utan stöd (när hon glömmer att hålla i sig för att uppmärksamheten är på annat håll).
♥ Hon har lärt sig ett nytt konsonantljud. Det började i mars med "wawawa" och "baba", sedan "dadada" och "gaga" och nu säger hon "mamama" och "namnam". GULLIGT!
♥ Hon dansar. Om vi har musik igång eller jag sjunger börjar hon gunga där hon står eller sitter. KEWT!
♥ Nu i helgen tog hon sina första steg! OMG! GULLESTEG! Men än så länge är det bara om mamma eller pappa pushar på.
♥ Hon är världens mysigaste!

Ivy älskar att gunga!

 
♥ Den där soliga dagen vi gick till farmor och gungade ♥

Request: Semester från livet

 
Vet inte vem som har grinat mest idag, jag eller Ivy. Förmodligen Ivy, eftersom hon faktiskt är en bebis, men faktum kvarstår; vi båda hade en dålig dag idag.

Den började bra, för min del i alla fall. Lite film, lite långpromenad, lite läsa-bok-i-solen-medan-Ivy-sov-i-vagnen. Men sedan kom vi hem, och hon blev gnällig, och jag blev gnällig, sedan blev båda gnälliga samtidigt. FUCKING PERF! Och jag ba "KIM KOM HEM SLUTA JOBBA TILL MIDNATT" (han slutade 21:15). Jag var helt slut trots att jag varit ute och fått både frisk luft och solsken, trots att jag drack massa vatten och åt lunch, mellanmål och middag. Och Ivy... Hon var förmodligen gnällig för att hon sov dåligt inatt, har strulig mage och håller på att få en till tand. Dålig kombo.

Det är helt okej att ha dåliga dagar, imo (fast det suger, såklart), men det är lite mindre okej då en har barn. För det enda en inte kan ta semester från är att vara förälder (om en inte avskaffar titeln helt, eller typ dör). Annars kan man till och med ta semester från livet. Och det hade jag behövt idag. God natt.

Visst blev det en niomånaders-fotografering också

Ivy, 9 månader den 13:e april

Men jag var nära att ge upp! Det går inte att få Ivy att sitta still där en vill att hon ska sitta still. Så jag slängde upp henne på sängen, accepterade att det inte skulle bli några organiserade bilder och nöjde mig med de jag fick. Att ta fina, genomtänkta månadsbilder som Pinterest misslyckades (läs: tänkte inte ens på det) från början, så whatever.
 
Puss, gumman ♥

Ivy kan stå!

 
Ivy kan stå! Helst vill hon stå hela tiden, men hon orkar inte, så hon blir arg. Gullebebis ♥
Och så börjar hon få en tand! Hon har ett vasst litet sockerkorn i nedre käken. Awwww!

Å T T A M Å N A D E R

 
Åtta månader den 13/3 ♥

Antar att det är safe to say att Ivy nu officielt börjat krypa. Eller något åt det hållet. Hon varken kryper eller studsar fram på rumpan (som jag och min brorsa gjorde), utan något... mellanting? Satt och åt frukost i morse (i köket) och Ivy satt i babygymmet och lekte (i köket). Sedan satt hon helt plötsligt inte där längre. Första gången hittade jag henne tillsammans med Jamie och hans mat utspridd på golvet runt omkring dem. Nästa gång satt hon på andra sidan köksbordet och drog ut sladden till Jamies vattenfontän... Gah. Måste hitta någon bra lösning till Jamies mat / vatten känner jag.

Och tack vare hennes nyvunna flexibilitet blev det en enorm utmaning att ta bilderna ovan. Scheisse. Skärpa på bebisen eller få skrivplattan med på bild (upprätt)? Pick one. Jag valde det senare. Inte kunde hon bjussa på ett leende heller. Suris ♥

PS. Sista bilden är en gif. Läser du i mobilen måste du trycka på bilden.
Hon gråter för att hon fick klämman i ansiktet.

Fördelar med att amma

En gång när mina bröst dränkte ner min tröja. Det blev jätteblött. #nackdel
 
Nu har jag slutat amma helt. It's official! När jag var sjuk i julas minskade min mjölkproduktion rejält, ammade därefter bara på morgonkvisten (eftersom hon var nästan 6 månader kändes det ändå lägligt att gå över till vanlig mat) och så för någon vecka sedan vägrade Ivy helt plötsligt både bröst och nappflaska. Det är pipmugg som gäller. 
Hade ställt in mig på att helamma i 6 månader, och därefter känna mig för. Men nu blev det ödet som bestämde. På ett sätt känns det skönt att det bara blev, att jag slapp göra valet själv.
 
Men! Praise amning! Här är min lista på fördelar med att amma. Är så tacksam över att det funkade för mig (amning är faktiskt inget att ta för givet, det tog ett dygn innan jag fick till det med Ivy).
 
• Inga större förberedelser krävs, bara att slänga fram bröstet. Nu hade jag visserligen amningsnapp, men så mycket längre tid tog det inte att sätta på den.
• Maten har rätt temperatur direkt.
• Det är gratis. Sedan Ivy började äta vanlig mat har hennes kostnader blivit det tredubbla.
• Jag hade alltid maten med mig.
• Fick oftast ha en hand fri, ibland båda (om hon var lugn räckte det med att hon bara vilade mot min arm).
• Ivy fick mitt immunförsvar via mjölken.

Sen var det bara supermysigt att ligga och hålla om min lilla, varma, gosiga bebis som jag älskar jättemycket, medan hon låg där och smaskade och grymtade och var superfin. Awwww. 
 
Det finns såklart ett par mindre roliga saker med att amma också, t.ex. läckage (se bild hehehehe), men eftersom jag inte vill att det här inlägget ska sluta med en negativ klang tänker jag hålla tyst om dem. Allt bra väger upp det ändå.

Kläder har inget kön

 
Förra året skrev jag ett inlägg om hur jag tänker kring hur jag vill klä Ivy, och i det inlägget nämnde jag att jag inte gillade gulligull... och sånt... Men det gör jag visst. Jag gillar gulliga kläder till bebisar. Inte sockersött, men gulligt, sure. Det är fint. Älskar små koftor, gärna stickade / virkade. Aw. Kewt.
Fast jag tycker ändå att "pojkavdelningarna" oftast har snyggare kläder. Inte för att jag klär Ivy så som jag tycker är snyggast, det finns faktiskt ganska många plagg i hennes garderob jag egentligen inte tycker är så fina. För att 1. Det mesta av Ivys kläder är begagnat (är inte lika kräsen då), och 2. Har bara valt en bråkdel själv. Men det är okej. Så länge det går att matcha, haha, för det är det viktigaste. Missmatchat är ett sånt där störningsmoment som min ADHD-hjärna inte orkar med. 
 
 
Innan det blir helt off topic... Grejen är att jag, som jag försökte få fram i förra inlägget, inte vill köna kläder. För kläder har inget kön. Hade jag haft en pojkbebis skulle jag också gärna klätt honom i fina koftor och gulliga bodys och ja, till och med klänning (fast eftersom jag inte köper bebisklänningar själv hade jag förmodligen inte ens haft några då). Allt som finns i Ivys garderob skulle lika gärna kunna klä en pöjk. I mean whatever, bebisar ser ändå bara ut som bebisar (dvs små goklumpar, aw). Det är vi vuxna som könar. Det är vi vuxna som uppfostrar tjejer till att bli "tjejer" och pojkar till att bli "pojkar". Det är så. Om ni tvivlar så ska ni veta att de sa det i Vänner, så då måste det ju vara sant. I 8x09 "The one with the rumor". Kolla:
Will till Rachel: "That's right. We said your parents flipped a coin, decided to raise you as a girl, but you still had a hint of a penis." 
 
Skulle aldrig betvivla någons könstillhörighet bara på grund av dens kläder. If you say it's a boy, it's a boy, und so weiter. Tror ingen betvivlar att jag är kvinna trots att hälften av mina överdelar är av herrmodell (hatar "girly"-modell på bandtröjor) och att Kim är man trots att han ärvt färgglada jeans av sin syster. 
 
Fick en bra kommentar under förra inlägget av Peace Rev, där hon kunde sätta ord på mina tankar (typ bättre än jag själv).
 
Haha. Kan inte låta bli att känna mig lite töntig som skriver ett seriöst inlägg om kläder, hur ens bebis kläder ser ut. Gah. Så länge hen har kläder liksom.
Men ja, faktum kvarstår, jag förstår inte varför det är så viktigt, eller snarare, varför det kan kännas fel att klä en tjej för pojkigt och en pojke för tjejigt. I jut don't get it. "Ja, men jag klär min tjej tjejigt för att det är fint!". Ja, totally! Är helt med på poängen där. Men. Blir det fult helt plötsligt på en bebis med snopp? Bara en fråga.

S J U M Å N A D E R

 
Veckorna bara flyger iväg. Är nyfiken på att se henne växa upp men samtidigt vill en del av mig att hon ska vara bebis för alltid ♥

Ivy har blivit kidnappad!


Kidnappad med tillåtelse såklart. Från 13:00 till 17:30. Det är hela fyra och en halv timme! SO MUCH TIME! I was like VAD SKA JAG GÖRA?! Chilla ba? Blogga eller pyssla eller städa eller vaaaaad? Jag vet inte ens vad jag vill göra. Är så van vid att alltid ha en bebis hängandes i armen eller sittandes bredvid mig i soffan att så fort hon sover (eller har bortrövats för första gången som nu är fallet) så känns möjligheterna så oändliga att jag blir helt handlingsförlamad.

Det är rätt skönt att inte göra något alls också, men under de drygt två timmarna som nu passerat har jag diskat, städat undan en hög på skrivborde, ätit en glass och klappat på katten (Jamie alltså... inget annat...). Och nu bloggar jag (obviously). Förutom detta inlägg förbereder jag två till. Kul.

Torsdagskramar!

Tidigare inlägg