Härmade Kenza och spelade in en BB-väska-vlogg (nu vet jag att hon inte är den enda som gjort en sådan, men här träder jag fram och erkänner att det är just henne jag härmar, okej). Tyckte det kändes kul eftersom jag varken knappt bloggade eller instagrammade, och verkligen inte gjorde vloggar under min förra graviditet. Jag vet inte ens om jag har sparat listan jag hade till min första BB-väska. Men denna gång finns den på film!

 

Ber om ursäkt för alla jumpcuts men jag är tydligen proffs på att ta pauser mellan varannat ord. Det hade jag ingen aning om förrän jag började klippa.

PS. Inspelningsdatum var den 13 augusti, i vecka 38 (37+1). I skrivande stund är jag i vecka 40 (39+3)

År 2016 var jag och min bror med i NOOmaraton, tävlingen där man gör film på tid. Vi vann i Västernorrlands län. I år var jag med igen, tillsammans med min kompis Jason, en kille jag lärde känna förra året och som delar mina intressen inom film, foto, och musik.

Årets kriterier
Tema: Viskningar & rop

Platser: Scen, staty/monument, framför en spegel

Föremål: Valsedel, linjal, knytblus

Huvudidén var helt och hållet Jason's (han är uppenbarligen bättre än mig på att pressa fram idéer), medan jag fick stå för skådespeleri (hade egentligen föredragit att vara bakom kameran FÖR JAG HATAR ATT HÖRA MIN RÖST PÅ DET HÄR SÄTTET, I cringeeeeeeeeee).
Och än en gång vann vi första pris i Västernorrland, med motiveringen: 

"Filmen använder sig av de angivna ålatserna och föremålen på ett kreativt och naturligt sätt och den övergripande tematiken ramar in filmen. Huvudkaraktären griper tag i oss och gör oss nyfikna på att se mer. Filmen bärs upp av ett hantverk som bådar gott inför framtiden."

Såhär i efterhand ser jag en hel del brister (speciellt efter att ha sett alla andra grymma vinnande filmer i Stockholm), men det är sjukt svårt att göra en film på bara 24 timmar, speciellt med dessa begränsningar som kriterierna faktiskt kan vara. Å andra sidan gillar jag begränsningar till en viss del, och utmaningen att få in alla platser och föremål i filmen.

 

Lyssna på orginalet först! Hehehehehe.

Min kompis Jason övertalade mig om att jag kunde sjunga, så vi gjorde en cover av Unholy Confessions i vintras. Den låten är så sjukt bra som den är. Älskar den. Men för några år sedan blev jag som besatt av att höra en akustisk version. Hittade ingen som uppfyllde mina kriterer. Så vi gjorde en egen.

Jason är förresten sjukt bra på musik (medan jag är halvt tondöv, känns det som). Är sjukt tacksam över att han ville göra den här covern med mig, och jag hoppas att vi kommer att göra fler.

Ny vlogg! OMG! Äntligen!

Älskar att göra vloggar. Mitt liv doesn't give a fuck 'bout that tho. Denna tog fyra kvällar att klippa. Det är typ 16 timmar. Kuuuuul då. Men det tar sig. Tre vloggar på ett år. Det är bara en mindre än antalet vloggar jag gjorde totalt mellan 2011 och 2015. Sehr gut. Och bara så ni vet, jag har redan filmat tre till. Men bara så ni vet, behöver typ en månad på mig att klippa. Per vlogg. Minst.

Youtube-länk: https://youtu.be/bcK_v_Dm_Fc

Hej alla! Min lördag nere i Stockholm var helbra. Grymt trött efter en Ivy-vaknade-mitt-i-natten-natt följt av en natt på en södergående buss, men glad ändå.

Riksfinalen av NOOmaraton 2016 ägde rum på Filmhuset / Svenska Filminstitutet och det var sååå många bra filmer som var med och tävlade om det slutliga priset. 31 totalt. Beslutsångesten då vi skulle rösta fram vilken film som skulle få publikens pris alltså. Ville rösta på minst 10.
Som jag sagt både här och där vann vi inte i någon kategori (vinnare, publikens val samt två hederspriser), och det var inget jag räknat med heller. Mitt pris var att få komma till Stockholm och se vår film på bioduk inför publik. Det var coolt. Fett najs. 10/10 wanna try again.

Tog nattåget hem igen samma kväll eftersom jag jobbade dagen efter (igår, söndag), men innan det hann vi med ett besök hos min kusin och hans pojkvän. Vi hade lördagsmys. Såg våra NOOmaraton-favoriter och ett avsnitt av Mordet starring Gustav (kusinens pojkvän). Helbra.

NOOmaraton är något jag vetat av i många år men aldrig tidigare medverkat i. Har missat, glömt och inte orkat. Men i år blev jag påmind i tid och tänkte jag att jag måste testa. Jag gillar ju att hålla på med film. Tvingade brorsan att vara med och anmälde oss.

Tävlingen ägde rum lördagen den 3 september. Göra en kortfilm på 24 timmar, inklusive allt. Tema: Nu eller aldrig. Filmen ska inkludera tre platser (vid en anslagstavla, vid en parkbänk, och i ett förråd) och tre saker (en ryggsäck, en cykel, och klister).

Vaknade på lördagsmorgonen och var bajsförkyld. Hade jobbat till 01:30 natten innan. Var nära på att ge upp flera gånger. Var så himla trött och soffan såg så inbjudande ut, men jag fortsatte för att 1. Jag hade ytterligare två jobbfria dagar framför mig (fast sedan blev jag inringd på jobb båda dagarna, hahahahahahaahhah), och 2. Jag vägrade vara personen i filmen. Inte igen.

Fotot var det första som dök upp. Storyn kom kort därefter. Skrev en monolog, först på engelska (alltså, jag hade sett på Mr. Robot, en av de bästa tv-serierna jag vet, och hade Elliots röst på hjärnan hela dagen, gah, så bra), sedan på svenska. Tyckte allt sög, men körde på ändå. Bad Stefan göra voiceovern medan jag klippte. Filmen var klar och uppladdad 01 på natten, med åtta timmar kvar till målgång.

I was like "Fuck yes, I made it". Det kändes så himla bra. Jag hade påbörjat något, och slutfört det. Det var liksom det viktigaste. Det enda som var viktigt egentligen. För faktum är att jag hatade filmen lite halvt. Jag var nöjd, storyn kändes tveksam. Vågar knappt lägga upp den här egentligen, haha. Scenskräck.

Var i alla fall så glad att Stefan orkade hjälpa till trots att han var så opepp. Vägrade använda min egen röst, ville dessutom ha en manlig röst (eller ja, Elliot från Mr. Robot egentligen, men en kan inte få allt). En kvinnlig gestaltare för ögonen, och en manlig gestaltare för rösten. Vem är huvudkaraktären? Tjejen som syns, eller killen som hörs? Båda? Ingen? Alla? Är de samma person? Idek.

I torsdags visades filmen i Sundsvall tillsammans med de åtta andra tävlingsbidragen från Västernorrland (vi var inte närvarande). Och eh, vi vann. Hallå, LOL what the fuck?!

1:a pris: The Pro – av Vestins
Ida Vestin & Stefan Westin

Juryns motivering: "Ett snyggt filmiskt hantverk där voiceoverns dekadenta stämma bygger upp vardagens tristess, det som får oss att vilja dra täcket över huvudet varje morgon. Med det kortaste bidraget av alla lyckas filmskaparna på ett överlägset sätt säga mer med mindre ord och på kortare tid. På ett okonstlat sätt har filmskaparna använt förutsättningarna så att de fyller en funktion för handlingen och lyckats med att hålla grundtemat centralt."first:

Hallå, tack! OMG. Så nu ska vår film tävla i riksfinalen i Stockholm den 8 oktober. Har inga större förhoppningar där, men så himla kul ändå. Detta får mig att vilja fortsätta hålla på med film. Min dröm. Något som kanske inte folk fattat eftersom jag inte gjort ett skit (pga procrastinator as fuck), meeeeeeen har typ haft 1000 idéer i huvudet sedan jag var 12.

Thanks for fueling my fire.

PS. Orka att det här inlägget blev så här långt. Nej. Hej då.

OMG! Två vloggar inom en fyra-månadersperiod! You're welcome!

Den må vara inspelad 12 mars, men att den kommer först nu var faktiskt planerat. So much to do, so little time! Ivy kan faktiskt både "krypa" och gå (med stöd) nu. Är lite extra glad över just denna video också eftersom det är första gången någonsin jag kunnat prata med kameran utan att känna mig extremt obekväm. Thank you very much KBT:n ♥ (håller på att fightas med socialfobi).

 

Äntligen! Spelade in den här videon i april förra året. FÖRRA ÅRET. Drar mig alltid för att klippa eftersom det tar så himla lång tid. Flera timmar. Räkna på en minut färdigt material per timme. 
Tog hjälp av Stefan (min bror) och Kim (me love). Vi testar godis och Fanta inköpt i Thailand. Det märks att vi är vlogg-rookies för vi pratar i munnen på varandra, drar ut på tiden och svamlar, men lyckades klippa till det rätt bra till slut. #nöjd Tyvärr kunde jag inte få den kortare än 10 minuter. But I tried!

 

Har faktiskt en oöppnad påse Gumi Gumi Unicorn liggandes här hemma... Som nån kan få... Hojta (med mejl om jag inte känner dig) så är den din! GIVEAWAY! UNICORNS! YAY! Gumi Gumi Unicorn-delen är i alla fall min favorit i videon, hehe.

Minns ni filmkursen jag gick i under september / oktober? Här är filmen vi gjorde! 

 

Grundidén var "pinsamma saker som kan hända på en buss", sedan skulle dett spåra i slutet, så tanken från början var att hela filmen skulle utspela sig på bussen. Men vi lyckades inte få alla bilder vi behövde medan vi hade chansen, och jag som skulle fota blev ju dessutom åksjuk så jag fick överlåta fotografjobbet till de andra. Oflyt. Men så efter många om och me hjälpte Anna oss med en ramberättelse för att få allt att funka i alla fall, så filmade vi klart resten av filmen på en kväll (jag fick äntligen vara fotograf) och here it is!

klippet är olistat, här är direktlänken till klippet 

Tänkte låta bilderna tala för sig själva, men allt kom ju förstås inte med på bild. T.ex. att jag blev åksjuk på bussen dit och fick överlåta fotot till någon annan och leka statist istället. Eller att jag inte alls fick sova en hel natt utan avbrott eftersom jag vaknade flera gånger utan anledning. Eller filmuppgiften vi fick under söndagen: göra en remake av en scen ur en befintlig film (min grupp valde denna scen ur The Shining (1980), så nu är jag sjukt sugen på att se The Shining).

Det var en väldigt trevlig helg. Kul att få umgås med Östersunds-gänget igen. Hade faktiskt aldrig varit i Östersund förut, så bara det var ju kul. Enda minuset var att jag hade sjukt ont i brösten pga sjukt mjölkstinna trots att jag handmjölkade med jämna mellanrum.

Denna helg kommer jag befinna mig i Östersund med filmkurs-gänget. Det betyder vara ifrån Ivy i ett och ett halvt dygn. Det blir en utmaning för både Kim och mig. För Kim eftersom han kommer att vara själv med henne hela helgen. Inte ens jag har varit med själv med henne så länge i sträck. Fast jag antar att han både kommer bjuda hem folk och in sig själv hos andra... För min del för att JAG KOMMER SAKNA HENNE MER ÄN JAG NÅGONSIN SAKNAT NÅGON! Ahhhhhhh! Kommer även sakna henne å mina brösts vägnar... Ni vet, de är ju vana vid att Ivy vill ha mat var tredje till var fjärde timme... så de kommer producera mjölk efter de vanorna with or without Ivy SÅ MINA BRÖST KOMMER VARA FYLLDA TILL BRISTNINGSGRÄNSEN OCH SE HELT PLASTIKOPERERADE UT! #pumpanddumpwontevenhelp
Ska i alla fall bli skönt att få sova en hel natt utan avbrott, på hotell dessutom. Kommer säkert vakna fem på morgonen i alla fall...

Hrm. Vi spelade in vår kortfilm på bussen hit, men eftersom jag skriver detta in advance så vet jag inte hur det gick. Jag är / var i alla fall fotograf, och jag hoppas att jag och alla andra är nöjda med allt filmmaterial. Kvällen kommer bjuda på liknande aktiviteter som förra helgen, dvs middag, bio och något filmrelaterat snack.

Mu.

OMG. Är helt slut efter den här dagen! Började med att besöka Recycling Mums höstmarknad (de sålde begagnade barnkläder) med mamma. För sju plagg fick jag betala ynka 100 kronor. Fint.

Efter det: skrikfest med Ivy. Bara hon och jag. Så himla kul. Hon var superhungrig men vägrade ta bröstet. Fick handmjölka och mata med sked (Y).

 

Men för att få något sammanhang till bilden (najs budget btw): Från fyra har jag hängt med filmkursgänget (och därmed fått utmanat min socialfobi lite). De från Östersund är här över helgen, så vi var ute och åt med dem, sedan var vi på bio och såg Glada hälsningar från Missångerträsk. Den var väl rolig, men inte riktigt min typ av film. Hatar att skådespeleriet alltid är så obvious i de flesta svenska filmer (kanske för att svenska är mitt modersmål så det verkligen märks då det är på låtsas, I dunno). Innan vi gick hem höll Anna en kort föreläsning om att göra musikvideos, sedan försnackade vi inför morgondagens uppgift. Då ska vi på fyra timmar ha spelat in en färdig film. Spännande!

 

 

Anna Röd startade en kortfilmskurs här i Örnsköldsvik (som även går parallellt i Östersund) och frågade om jag ville vara med. Hell to the yes! Att den egentligen riktades till åldrarna 15-22 (jag är 23) var inget hinder tyckte Anna. 

Ikväll hade vi tredje träffen och jag är jättepepp. Tror aldrig det riktigt framgått på bloggen att jag är väldigt intresserad av att göra film, kanske mycket för att jag är världens procrastinator som aldrig orkar klippa och redigera det jag filmar (om jag ens får tummen ur att filma mina idéer), men så är det i alla fall. 

Har cirka noll erfarenhet av just kortfilm och vet heller inget annat än att jobba helt själv på rookienivå, så det känns väldigt spännande att prova på att vara med i ett team och att göra något mer "på riktigt" (vi ska göra en kortfilm). 

Haha, I dunno. Vet bara att jag ser fram emot varje tisdagskväll och är på enormt bra humör då jag kör hem efteråt. *happy face*

Wohoo! Min första vlogg! Till The sky under the sea i alla fall, gjorde ju tre-fyra stycken till min förra blogg. Ironin i att det är en haul-video dock... Jag som shoppar så himla ofta. Eh not. Har typ bara köpt mat (gooooodis) sedan jag kom hem från Thailand (för tre månader sedan nu).

Spelade in den redan i januari, därav fortfarande platt mage, men det har tagit ända till nu att klippa skiten (hann inte fixa en ny version av redigeringsprogrammet innan det var dags att flytta). Och som jag fått klippa sen! Jag är nämligen expert på att bli tyst mitt i en mening, tydligen. Ehe.

 

Hahahaha OMG. This. Kolla vad jag rotade fram ur ett avslägset hörn på Youtube. Det är min och mina gymnasie-kompisars briljanta Youtube-show vid namn Kick Ass Gang. Året var 2010, vi var 17 och gick i tvåan (oh well, Linnea är ett år yngre). Hoppas ni fattar att vi inte försökte vara seriösa för fem öre. Everything was for a laugh. Från början hade vi bara tänkt heta Awkward, Fail eller något liknande.

Episode 4 är den enda man kan se i HD. Det är förövrigt det avsnitt jag gillar minst. Jag tror jag gillar Episode 3 mest, men egentligen fattar inte hur vi kan ha 400 veiws vardera :O

Vi skulle släppa 7 avsnitt, men jag orkade aldrig redigera de två sista. Men eftersom det är fem-årsjubiléum till våren (shieesseeee, tiden bara flyger iväg) kanske jag ska klippa ihop något... Heheheheheh. Eller inte. Deras teman skulle i alla fall vara Dress up Fridays, Musik och USA.

 
Klippte ihop en film med mina katter. Becös catz awr cewt. Tänkte egentligen lägga upp den till gårdagens September Challenge-tema, What makes you smile?, men självklart strulade Sony Vegas (programmet jag redigerar film i). Mina katter får mig i alla fall att le. De är mina bebisar och jag älskar dem mest i hela världen. ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥