To plant a seed

 
Den 29 december 2018 tog jag mitt livs andra positiva graviditetstest. Dagen efter frågade vi Ivy om hon ville ha en bebis. Hon sa ja och undrade om vi skulle åka och hämta bebisen på affären. Men nu vet hon att mammas mage måste bli stor först, sedan kommer bebisen på sjukhuset.
 
För ett år sedan nu hade vi precis avslöjat det för våra närmaste och jag mådde sådär mest hela tiden. Tänkte därför att det är dags att jämföra graviditeten med Ivy vs. graviditeten med Luna.
 
Livssituationen
Med Ivy - Var arbetslös och därför bara hemma, så behövde t.ex. aldrig sjukanmäla mig de dagar jag mådde dåligt. Levde bara på som vanligt. Bloggade och målade naglarna, haha. Bara jag. Hemma. Seriöst, vad gjorde jag av all tid?!
Med Luna - Mådde mer illa, och behövde samtidigt kämpa med ett stressigt snabbmatsjobb (kan ju säga att illamåendet inte direkt blev bättre de gånger vi inte fick rast / äta på flera timmar) och en livlig treåring hemma. Ville helst bara ligga i soffan, vilket jag gjorde varje ledig kväll när Ivy var nattad. Pga mitt slitiga jobb var jag hemma hela sommaren med graviditetspenning. 
 
Morning sickness
Med Ivy - Var mest bara hungrig. Fick ofta blodsockerfall och var yr på morgonen om jag inte fick i mig något innan jag klev upp. Lyckades ändå spy några gånger.
Med Luna - Mådde illa de första tio veckorna, men spydde dock aldrig (förutom när jag åkte färja och blev sjösjuk). Orkade ingenting. Låg bara i soffan och tittade på serier all min lediga tid (det var därför jag slutade blogga).

Första sparkarna
Med Ivy - Samma dag som RUL i vecka 19, men fattade inte vad det var förrän en vecka senare. 
Med Luna - Tyckte mig börja känna aktivitet redan i vecka 16.

Viktuppgång
Gick först ner ca 3 kg och sedan upp ca 18 kg med båda. Min startvikt var dock lite högre med Luna.

Graviditetskrämpor
Sura uppstötningar, halsbränna, ont i fötterna, rejält svullna händer och fötter i slutet... Det var rätt samma. Bara livssituationen som gjorde graviditeten med Luna lite jobbigare, mer värk i kroppen. Och mer läckande bröstvårtor. Och hundra liter flytningar. TMI? Varsågod!

Sexlust
Har bara läst om kvinnor som blir kåtare när de är gravida. Inte jag, jag blir pretty much asexuell. Sex är så ointressant det bara kan bli. Tråkigt och onödigt.

Känslor
Såklart var jag glad och förväntansfull båda graviditeterna men...
Med Ivy - Var orolig över att bli förälder, vilket är rimligt då hon är mitt första barn. Min psykiska ohälsa låg närmare i tiden, och kände nog av efterskalv från den. Kände mig nog mer ensam då jag bara var hemma själv om dagarna.
Med Luna - Var mest orolig över att något skulle vara fel (innan RUL). Skulle nog säga att jag var gladare med Luna, över att vara gravid, över livet, och ja, generellt bara.
Jag må ha mått sämre fysiskt, men trivdes bra mycket mer i att vara gravid som 26-åring än som 22-åring. Kanske för att jag inte kände mig vuxen när jag var 22, det var liksom något jag blev genom att vara mamma till Ivy.
Extra känslig var jag nog under båda graviditeterna, men inget jag inte kunde hantera.

Hoppas jag inte missat något!




Lämna gärna en kommentar:
OBS! Om en inte har något snällt att säga är det bättre att hålla käften, puss.

Namn:
Stammis?

E-mail (bara jag ser):


URL (så att jag kan hälsa på hos dig):


Skriv en rad eller två...


Trackback