Tänkte berätta om den första tiden som gravid, vecka 1 - 9.

Juli 2018
Jag visste hela våren att jag ville försöka få ett syskon till Ivy, men det dröjde till juli innan jag faktiskt tog ut min spiral. Jag ville bli klar med utbildningen och kanske till och med hitta en lärlingsplats först, men av erfarenhet visste jag också att det kan ta ganska många månader innan en blir gravid. Så jag tog ut den i juli, två månader innan utbildningen var färdig.

December 2018
Till skillnad från med Ivy är jag ganska säker på vilket datum Bebis blev till. Jag vill till och med tro att jag kände... det... några dagar senare. När ägget fäster eller vad det är. Jag vet i alla fall att jag kände något. Det kändes lite som svag mensvärk, fast det var över en vecka sedan jag hade mens.
Men sedan tänkte jag inte mer på det. Tänkte att eftersom det inte har hänt på hela hösten kommer det förmodligen inte hända den här gången heller. 
Min BIM = Beräknad icke-mens var den 25 december, men eftersom jag inte trodde att jag var gravid så drack jag ju öl på julafton och så vidare. Började dock känna samma symptom som innan mensen kommer, fast aningen annorlunda.

Den 29 december tog jag ett graviditetstest. Ivy var med mig och undrade vad det var.
”Man kollar om det finns en bebis”, svarade jag.
Och det stod ju då att jag var gravid. Jag blev jätteglad, men faktiskt inte så förvånad då jag mått lite småskumt hela veckan. Kim däremot ville inte riktigt tro på det.

Var då i vecka 5 (4+5) om jag räknar rätt.

Nyår 2018
Det var rätt mycket festiligheter i januari, med Nyårsafton i täten. Jag brukar inte festa och supa, men tackar sällan nej till en öl eller två, så när jag helt plötsligt behövde tacka nej och komma på ursäkter så kändes det som att alla såg rakt genom mig. Liksom, varför kör jag alltid helt plötsligt? Och sen när har det spelat roll om jag jobbar dagen efter?
Vi lade till och med upp en bild på Instagram där jag låtsades att jag drack en starköl till maten, bara för att ingen skulle börja undra. Jag ville inte att någon skulle veta. Inte i vecka 5, 6 eller 7. Embryot är ju knappt en månad då!

 

Januari 2019: Vecka 6
Skrev in mig på MVC. Började må dåligt och hade noll aptit för mat. Var mest bara törstig. Kände mig helt utmattad efter varje jobbpass.

När Ivy låg i magen kallade vi henne för Fetus, men den här gången blev det bara Bebis, mest för att det blev mest naturligt när vi pratar med Ivy om vad som händer.

Vecka 7
Började må illa, men klarade mig från att spy. Matlusten kom tillbaka, om än bara för några dagar, men bara på nyttig mat med mycket grönsaker. Och när jag väl åt tog det stopp väldigt snabbt. Behövde äta ofta och lite, men tyvärr fick jag inte det på jobbet. Höll på att bryta ihop och var tvungen att berätta för chefen.
Fick också veta att jag har underfunktion av sköldkörteln = hypotyreos. Vet ännu inte om det bara är nu under graviditeten eller om jag har det, period.

Vecka 8
Skaffade Sea Band-åksjukearmband mot illamåendet och jag vill tro att de funkade, åtminstone till en viss del.
Vi berättade för våra föräldrar (och typ hela Kims släkt för de råkade vara på plats samtidigt). Ivy fick ha på sig en tröja som jag tryckt "Storasyster 19" på. Alla blev jätteglada.

Vecka 9
Illamåendet fortsätter. Mår skit på jobbet. Men magen har också börjat bli känsligare. Har problem med en känslig mage, men det verkar ha blivit värre. Funderade på om jag blivit känslig mot laktos och började undvika det just in case, för att se om det blev bättre.