Reflektioner över min (vardags)bloggning



Jag tror jag har tappat förmågan att vardagsblogga. Är helt fascinerad över folk som kan blogga om arbetstider, middagar och att de ser på tv utan att ha en tråkig blogg. Fast det kanske beror på personen bakom bloggen också. T.ex Kenza går hem hos mig på grund av snygga bilder och Twiggy för att jag känner henne?
Men jag kan inte. I dagboken har jag inga problem att få ner min oinspirerande vardag i ord, men på bloggen funkar det inte.
När jag började blogga för 6 år sedan hade jag nästan en helt renodlad vardagsblogg. Nästan så att jag skrev för mycket, så det blev orelevant. Ibland flikade jag in lite mode, eftersom jag var sån då (drömde om dyra märkesskor och ville bli lika stor som Kenza, alltså haha LOLLLLL). Sedan blev det mer och mer varierat, och mindre och mindre vardag, speciellt efter studenten.
I mars 2013 slutade jag blogga (pga mådde skit och det enda som försigick i min hjärna var mörker, mörker, mörker), och när jag hösten samma år bestämde mig för att börja igen (fast på en ny blogg, dvs denna) tänkte jag: "Inte som förut! Minimalt med text, mest bilder. Fast ingen fotoblogg, utan för att verka mystisk, heheheheheheh". Men så blev det inte! Istället blev det... ALLT OCH INGET OCH LITE TILL, Ida edition.
Ibland kan jag tycka att min blogg är väldigt rörig. Jag har ingen nisch och jag kommer aldrig kunna ha en heller. I regelboken står det att "Det är viktigt att ha en röd tråd". Liksom, what is that even?! Jag bloggar om allt som jag känner för. Men ibland önskar jag att jag hade mer struktur mer än det som för er är osynligt: Jag skriver upp hur många inlägg varje kategori har och när jag senast uppdaterade i den. Och alla dessa kategorier sedan... Men hallå, var sak har sin plats. En stoppar ju inte direkt tops i brödlådan i köket.
Men för att vara (nästan) helt okapabel till att vardagsblogga är det ändå ganska fantastiskt att min kategori Vardagligt nu får sitt 79:onde inlägg. I don't even know what's in there...

Haha, kan så känna igen mig om "röda tråden". Vete tusan alltså, jag skriver om sånt som händer i mitt liv å det är det, haha.
Även fast jag inbillar mig en massa att det borde vara på ett visst sätt, att jag skulle vilja ha det så. Jag har tappat bloggsuget rätt rejält, så blir kanske ändå lite lättare att hålla sig till "det som jag tänkt". Men nå, ibland spårar det ändå, nåjanåja. Kvittar väl, inte tänkt bli stor och känd ändå, Hahahaöhöh.
Jädra fint med en stickad tröja med nitar btw, verkligen inte min grejj, men attans, snyggt!
Jag har heller ingen röd tråd, känner mest för att lägga ner bloggningen. Jag tänker att det kanske blir bättre om man nån gång kommer iväg utomlands igen.
Jag är typ helt okapabel till att vardagsblogga med, vill göra det men glömmer eller vet inte vad jag ska skriva.
Men jag tycker din blogg är jättebra :D
Jag försöker hålla en röd tråd så gått det går, men det är ju så sjukt svårt ibland. D:
Men det är ju det jag tycker är intressant med din blogg, att du skriver mer speciella inlägg om allt och inget, det står ut från mängden och är en bra variation bland alla blöggar man läser!
Svar: Det tar jag som en stor komplimang, tack! :D
Svar på sv: Haha, ja det förstås. Jag lyssnade på en pod häromveckan (källan kallas den med Sandra som bloggar med sin blogg atilio) där en av mina favoriter var med: Jonna Jinton. Och de pratade just om typ att t.ex.; en boooorde ju blogga typ två gånger per dag. Men att de inte kände för det och då inte kunde göra det.
Tycker det är sant, ändå känsla och på något vis ändå kvalité framför kvantitet.
Jag tycker om att läsa din blogg, ser alltid framemot från att se något härifrån när jag kikar på Bloglovin.