Jag har många gånger fått höra "Du är så duktig på att rita/måla/skapa, varför utvecklar du inte det här mer, vidareutbilda dig! Du borde jobba med det här!"

Well, alltså, jo. Fast nej. Jag kanske skulle kunna jobba med bild och skapande, men det är ändå min hobby. Jag säger inte blankt nej, men jag gillar att ha det för mig själv. Jag skulle kunna ägna mer tid åt att skapa och sedan sälja det jag gör, men jag vill inte att det här, som jag gör för min egen skull, ska börja handla om pengar och därmed förlora det riktiga värdet: att det får mig att må bra.

Jag säger inte att jag aldrig skulle kunna sälja eller ge bort något jag gjort.
Däremot kommer jag aldrig skapa något för pengarnas skull.

Och det här med att vidareutveckla... Varje gång jag skapar, vare sig det handlar om att rita, måla, pyssla med min dagbok, göra smycken, skulptera, hålla på med Wreck This Journal, baka eller göra schablontryck på klädesplagg så utvecklas jag ju. Kanske inte mycket, men lite. Och eftersom det är så himla mycket jag tycker om att hålla på med då det kommer till bild och skapande så förstår jag att jag aldrig kommer bli proffs. För jag kan inte välja. Jag kommer inte att fördjupa mig i en enskild skapandeform. Jag vill leka runt med allt.

Det mesta handlar om vad jag känner mig inspirerad till att göra. Därför kan det kännas drygt då någon kommenterar "Åh, vad grym du är på att måla, du borde utveckla det här, måla mer!". Tack för komplimangen, men det finns inget jag borde när det kommer till skapande. Känner jag att jag vill måla, ja, då kan jag måla. Känner jag för att baka, japp, det fixar jag. Vill jag rita kläder, då plockar jag fram min Top Model-bok. Åh, snyggt halsband, jag ser om jag kan pyssla ihop ett liknande. And so on. Tappar jag inspirationen till att göra en kreativ sak, så har jag alltid någon annan som kan locka mig. Det jobbiga är då jag vill göra allt samtidigt, haha.

Jag älskar att kunna leka runt med allt.